Arbetsrätt. Finns det bara plats för idealmänniskor?

Allt fler varslas om avsked eller uppsägning av personligaskäl. I stället för att ta strid förhandlar facket oftast fram ett bra avgångsvederlag.

Är du frisk, alltid lojal, snabb och anpassningsbar? Bra, då kan du säkert få behålla ditt jobb. Är du sjuk, har nedsatt förmåga av något slag eller säger ifrån och ofta hamnar i konflikt på din arbetsplats? Då kan det vara värre.?

När arbetsplatser bantas blir utrymmet mindre för dem som inte passar in i de slimmade organisationerna. Arbetsgivarna söker idealmänniskor som jobbar jämt, alltid ställer upp och inte ifrågasätter.?

Vi har sett ett hårdnande klimat i arbetslivet ända sedan mitten av 1990-talet. Arbetsgivarna sållar bort dem som är obekväma, kritiska, sjukskrivna och av olika skäl inte presterar hundra procent. Ofta passar man på att göra sig av med dem som inte är tillräckligt lojala eller produktiva vid omorganisationer och nedskärningar. Det menar Roger Mörtvik, samhällspolitisk chef på TCO, den fackliga paraplyorganisation där Vårdförbundet ingår.??

Vårdfokus har frågat alla 21 avdelningar i Vårdförbundet om avsked och uppsägningar av personliga skäl har ökat. 16 svarar ja. De flesta avdelningarna rapporterar en mindre ökning av just avsked och uppsägningar, men ser i stället hur allt fler tvingas avsluta sin anställning och köps ut av arbetsgivaren (med fackets förhandlingshjälp). ?

Ett allmänt tuffare klimat och fler varningar är annat som så gott som alla avdelningar nämner. Pia Arndorff, ordförande för Vårdförbundet Skåne, berättar att hon ska ha samtal med personalchefen för Region Skåne om varför varningarna har blivit så många fler. Hon är orolig för att det ska leda till att de anställda tystnar, sköter sitt och inte vågar säga ifrån.??

I Stockholm har det blivit vanligt att arbetsgivare direkt varslar om avsked i stället för uppsägning, vilket tvingar fram en snabb förhandling med facket där man oftast når en uppgörelse för att den anställda inte ska få ett stigmatiserande avsked med sig.?

Arbetsgivarna behöver sällan oroa sig för att ett avsked eller en uppsägning av personliga skäl ska prövas i domstol. För facket har det här blivit ett svårt dilemma.?

Ska en fackförenings primära förhållningssätt vara att köpa ut medlemmar? ”Vi har nästan blivit som ett advokatkontor”, säger ombudsmännen Ann Svedberg och Eva Ohrelius, som tycker att det behövs en diskussion om denna strävan att alltid komma överens.?

Ändå görs överenskommelserna med tanke på medlemmens bästa. Att driva ett ärende till Arbetsdomstolen tar tid, är plågsamt och gör det svårt för huvudpersonen att gå vidare. Inte nog med att arbetsgivaren drar fram allt negativt som finns, det skrivs ner och finns på papper, blir offentligt och diskuteras i oändliga förhandlingar. Man behöver vara psykiskt stark för att klara en sådan process.?

Dessutom vet ingen på förhand vad utgången blir i Arbetsdomstolen, men man vet vad en förlikning ger. Det blir enklare att söka jobb i framtiden och pengarna blir i alla fall en kort frist för att kunna ställa om till något nytt.??

Att känsliga ärenden sällan drivs vidare till domstol gör att det finns få fall som utgör rättspraxis för vad som egentligen är skälig grund för uppsägning. Var går till exempel gränsen för illojalitet? Och hur ska man som enskild anställd veta när man faktiskt måste vara ”illojal” mot arbetsgivaren och säga ifrån om dåliga arbetsmiljöer och bristande patientsäkerhet??

En del av varslen om avsked eller uppsägning av personliga skäl gäller just anställda som uppfattas som besvärliga av arbetsgivaren och ibland också av kolleger. De kan vara ”sanningssägare” som brinner för sitt yrke och för patienterna och inte håller inne med kritik. De kanske går ut med sina åsikter i sociala medier eller till massmedia. I ett hårdare arbetsklimatet blir toleransen för dessa kritiska röster mindre och risken är uppenbar att vi får tystare arbetsplatser. ??

Trots allt tycks de flesta mena att det oftast är bra med förlikning när en anställd varslas om avsked eller uppsägning av personliga skäl, i stället för att frågan drivs vidare till domstol. Den anställde får ekonomisk kompensation och arbetsgivaren får betala för sitt agerande.?

Oavsett om uppsägning eller avskedande beror på brister hos den anställde eller godtycke hos arbetsgivaren är det ändå arbetsgivaren som bestämmer. Det hjälper inte att få rätt i AD, situationen blir ändå ohållbar, menar Roger Mörtvik, men säger samtidigt att det inte vore bra om det blev extremt vanligt med uppgörelser eftersom det skulle ge en bild av att lagen inte fungerar och att facket agerar godtyckligt. Därför bör facket ibland stå på sig.??

Samförstånd och samverkan har länge varit den modell som gäller i svenskt arbetsliv. Frågan är hur de fackliga organisationerna ska ställa sig när arbetsgivarna agerar tuffare och arbetsklimatet blir hårdare? De inom Vårdförbundet som Vårdfokus har pratat med inför det här temat upplever att de sitter i en rävsax. När ska facket förhandla och när är det dags att ta strid? Hur ska denna trend kunna vändas; att människor som inte passar in i arbetsgivarnas mall kastas ut???

I ett större sammanhang kan man också fundera över hur samhället ska hantera ett arbetsliv där allt fler hamnar utanför, eftersom de inte klarar att leva upp till de extremt höga krav som ställs, samtidigt som det kan bli brist på arbetskraft.

Roger Mörtvik anser att parterna behöver sätta sig ner och diskutera ett system med större flexibilitet när det gäller anställningarna. Samtidigt måste arbetsplatserna bli mer toleranta mot människor som inte presterar hundra procent.?

Regeringen har med sin politik tydligt visat att det är arbetslinjen som gäller. Men kanske är det stora problemet ett annat: Hur ska samhället hantera att människor vill arbeta, men inte tas emot i ett allt tuffare arbetsliv?