Bra villkor ger bra vård

Svenska modellen. Under lång tid har den gett en stabil lönebildning. Men den har ett stort problem. De osakliga löneskillnaderna mellan kvinnor och män har cementerats.
Svensk lönebildning bygger på att exportindustrins löneökningar är norm för alla andra branscher. Så länge den ordningen råder är det inte i första hand genom nationella avtal med fastställda nivåer som vi kan nå en rejäl löneökning för medlemmar i Vårdförbundet. De största framgångarna, på kort sikt, når vi genom att utveckla den lokala lönebildningen för att få ordentliga satsningar på våra yrken lokalt och se till att möjligheterna att göra karriär ökar.
Pengarna finns i verksamheten och det är de lokala arbetsgivarna som med sin budget styr och fördelar de resurser som politikerna bestämt. De nationella avtal som vi under senaste åren haft med vårdens största arbetsgivare, SKL, Sveriges kommuner och landsting har därför inte innehållit någon fastställd nivå för löneökningarna, utan i stället fokuserat på att utveckla kopplingen mellan kunskap, kompetens och lön.
?Jämfört med andra fackförbund inom samma sektor har vår modell varit framgångsrik. Vi har helt enkelt nått högre löneökningar än de som utgått från en fastställd nivå. 2012 blev vårt utfall 3,3 procent. Det så kallade märket för industrisektorn var 2,6 procent. 2013 var vår löneutveckling 4 procent. Märket var då 2,2 procent. Detta är det starkaste skälet till att förbundsstyrelsen beslutat att förlänga nuvarande huvudöverenskommelse, HÖK11, med SKL i ett år, till mars 2015.
??Och nu tar de andra förbunden efter oss. Från 2015 är det flera fack inom offentlig sektor som valt att ha icke nivåbestämda avtal. Det är bra, för då ökar trycket gentemot arbetsgivarna på att satsa mer på att utveckla den lokala lönebildningen och kopplingen mellan kunskap, arbetsinsats och lön blir tydligare för alla.
?Löneskillnaderna som finns mellan offentlig och privat sektor kan inte jämnas ut så länge löneutrymmet begränsas av att industrin ska vara normgivande. Det är ingen framkomlig väg, att om och om igen ställa en kvinnodominerad underbetald grupp mot en annan för att vi ska ”dela på samma kaka”. Därför arbetar Vårdförbundet aktivt för att påverka lönebildningen i hela samhället och framför allt värderingen av våra yrkesgrupper och vår arbetsinsats. Bland annat har jag förmånen att delta i regeringens delegation för jämställdhet i arbetslivet. Delegationen driver ett kraftfullt arbete för att hitta sätt att utjämna de osakliga löneskillnaderna. ??
Tillsammans med SKL kommer vi också under 2015 att påbörja ett gemensamt arbete om verksamhets- och kompetensutveckling. Syftet är att utifrån vårdens utmaningar hitta relevanta former för kompetensutveckling inom våra yrken. Att som arbetsgivare satsa på kompetensutveckling, en god arbetsmiljö, hälsosamma arbetstider och en bra löneutveckling för medarbetarna är en grundbult för att resultatet för patienten ska bli bra.
Ur min agenda i januari:
- 8: Möte med Åsa Regnér, barn-, äldre- och jämställdhetsminister
- 15: Möte med Läkarförbundet
- 20-21: Gemensam ordförandekonferens med LO, Saco och TCO
- 22-23: Förbundsstyrelsen sammanträder
- 28: Möte med Delegationen för jämställdhet i arbetslivet