Cecilia kräver att staten tar sitt ansvar
— Eftersom landstingen och regionerna säger att det inte finns pengar anser jag att staten måste ta sitt ansvar och skjuta till mer till vården.
Cecilia Kadanik var en av dem som tog initiativet till den namninsamling som nyligen lämnades över till ansvariga politiker i Skåne. Cirka 800 sjuksköterskor, röntgensjuksköterskor, barnmorskor och biomedicinska analytiker på Helsingborgs lasarett skrev på. Namnunderskrifterna har hon även skickat till socialminister Göran Hägglund.
– Staten måste ta sitt ansvar. De är ju helt osynliga i den här debatten. Var blev statsministern av? För en tid sedan var han på Ängelholms sjukhus här i Skåne, för att lyssna på personalen. Sen har han inte synts till mer, säger Cecilia Kadanik som anser att någonting radikalt måste göras för att få upp lönerna inom sjukvården.
Trots att Cecilia Kadanik bara är vikarie på sitt första jobb som sjuksköterska är hon en av de mest drivande i lönekampen på arbetsplatsen. Kanske för att hennes egen utbildning ledde till att hon fick flera tusen kronor mindre i lön.
Efter 18 år som undersköterska tjänade hon 20 200 kronor i månaden. Tre år senare, i januari i år, fick hon sitt första jobb som sjuksköterska, ett vikariat på Helsingborgs lasaretts kirurgiska akutvårdsavdelning. Lön: 18 000.
Hon tror att skillnaden mellan en undersköterskas och en sjuksköterskas kunskaper och ansvarsområden skiljer sig åt på ett sätt som få känner till.
– När jag började här på avdelningen höll jag på att få en chock över allt det ansvar som lades på mig. Som undersköterska kände jag mig oftast nöjd när jag gick hem från arbetet. Det gör jag inte längre. Numera går jag härifrån med tunga fötter och med en känsla av att jag borde ha hunnit med det och det och det. När det händer någonting akut så är det mitt ansvar. Jag måste hela tiden veta så mycket, det känns som en spiral som aldrig tar slut.
Beskedet om lönesänkningen fick Cecilia Kadanik medan hon fortfarande hade några månader kvar på utbildningen. Det var då hon bestämde sig för att som färdig sjuksköterska driva kampen för att få upp sjuksköterskornas löner.
– När jag fick veta min nya lön kände jag mig som en riktig nolla. Var alla mina år som undersköterska ingenting värda? Och all den kompetens jag har skaffat mig under utbildningen, varför värdesätts inte den? Hur tror de att de ska få folk att söka sig till sjuksköterskeyrket i framtiden om de inte i handling visar att kompetens och viljan att utvecklas lönar sig.