Den enda vägen framåt

Medlemmar vittnar om odrägliga arbetsförhållanden redan innan sommarsemestrarna har börjat. Jag blir arg, ledsen och otroligt frustrerad över att vårdens huvudmän låter detta ske.

Trycket på förlossningsvården är enormt och barnmorskorna har fått nog. På Södra Älvsborgs sjukhus går personalen på knäna och Vårdförbundet har lämnat in en anmälan till Arbetsmiljöverket. I Vingåker får de klara sig utan ambulans i sommar, då de inte kan anställa vikarier. Arvika sjukhus måste betala vite om inte arbetsmiljön blir bättre. Och även på Östersunds sjukhus har Vårdförbundet satt ner foten och begär arbetsmiljöåtgärder.

Så inleder vi sommaren 2013. Och exemplen ovan är bara ett litet axplock ur en allt stridare ström av tydliga exempel på hur illa det är ställt över hela landet, såväl inom sjukhusvård och primärvård som inom den kommunala vården.

”Det finns ingen fara för patientsäkerheten”, hävdar ansvariga politiker. Men självklart är vården mindre säker när erfaren och kompetent personal inte ersätts. Självklart blir patienter lidande när trycket inom många verksamheter är så stort att Arbetsmiljöverket översköljs av anmälningar. Självklart innebär det en risk att hänvisa en kvinna i värkarbete flera mil bort. Självklart är det patienter som drabbas när vårdplatser stängs och operationer skjuts upp.

Dessutom drabbar den usla arbetsmiljön i högsta grad medlemmar i Vårdförbundet. Att få fyra veckors sammanhängande sommarsemester är en lagstadgad rättighet. Alla behöver vila och återhämtning.

Efter att ha minskat under flera år ökar antalet långtidssjukskrivna sjukskö­tersk­or och barnmorskor igen. Det visar en färsk rapport från Afa försäkring. Och under två månader har en fjärdedel av alla anställda sjuksköterskor på akuten vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge sagt upp sig. Tydliga tecken på att allt inte är som det ska.

Det finns inga enkla lösningar på vårdens problem. Det kommer att kosta pengar och det kommer att ta tid att åtgärda bristerna. Men som jag ser det har vi inget val.

Känner beslutsfattarna något som helst ansvar för befolkningens hälsa och säkerhet så måste resurser tillföras vården. Och finns den minsta respekt för barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor, som med konsekvenser för den egna hälsan slår knut på sig själva för att kunna ge en värdig vård, så måste arbetsmiljön och lönen förbättras.

Vården har hamnat i en ond cirkel som måste brytas. Vi behöver rimliga villkor för att kunna bidra till att vården ska vara effektiv och säker. Det är den enda vägen framåt för Sveriges välfärd. Allt annat vore ett misslyckande.

Ur min agenda i juni-juli:

  • 4-5 juni: Förbundsråd
  • 10: TCO-styrelsen sammanträder
  • 11: Jämställdhetsrådet
  • 18-19: Förbundsstyrelsen sammanträder
  • 26: Möte med Stefan Löfven (S)
  • 1-7 juli: Almedalsveckan
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida