»Det blir mycket mer fotarbete nu«

I Stockholm har Vårdförbundets avdelning redan kommit en bra bit på väg med att få medlemmar att inte gå ur när de börjar arbeta privat. Medlems­tappet har minskat.

De förtroendevalda har tvingats bli mer aktiva, berättar Stockholmsavdelningens ordförande Ulla Althin.

– Vi har jobbat mycket för att få folk att inse att facket inte bara är något för dem som jobbar i kommuner och landsting. Nu börjar vi se resultat. Medlemstappet är inte så stort som vi befarade, säger hon.

Sedan hösten 2007 kontaktas alla medlemmar som begär utträde av avdelningen.

– Vi vill att det ska vara ett välinformerat utträde. En hel del ångrar sig när vi ringer upp. Jag har inte fört statistik, men jag tror säkert att vi får tillbaka hälften av dem vi kontaktar.

Svårare är det med dem som aldrig har varit med. Genom Vårdval Stockholm har det dykt upp 500 nya arbetsgivare som avdelningen nu försöker kartlägga och planerar att besöka.

– Tidigare har det här jobbet mer eller mindre gjort sig självt. Nu blir det mycket mer fotarbete för att kunna besöka alla nya arbetsplatser. Vi har långa listor som vi bockar av, säger Ulla Althin.

Tre personer har avdelats särskilt för uppsökande verksamhet. Det kan ske tack vare de statliga bidragen till regio­nala skyddsombud. Syftet med dessa bidrag är i första hand att bevaka arbetsmiljön, men kommer man väl in på arbetsplatsen märker man ju också om det finns kollektivavtal. På så sätt kan det bli en ingång även till att rekrytera medlemmar.

– Hittills är det ingen arbetsgivare som har sagt nej när vi kommer. Många har inte alls tänkt på de här frågorna och vet inte vilken fördel det är att vara med i ett arbetsgivarförbund, säger Ulla Althin.

Samtidigt finns det alltid anställda som har bestämt sig för att inte vara med i facket.

– Många säger att det kostar för mycket och att de har det bra ändå. De känner chefen och de har jobbat ihop tidigare.

Totalt är 20 procent av Stockholmsavdelningens 16 000 medlemmar privatanställda. Det är främst på de små privata arbetsplatserna som det är svårt att organisera dem. I de stora privata företagen är organisationsgraden lika hög som i kommuner och landsting.

Även i Skåne har man sett en ökad grad av privatisering och ännu mer lär det bli i och med Hälsoval Skåne som ska införas i år. Vårdförbundets avdelning har fullt sjå med att kartlägga var alla nya arbetsplatser finns och var man ska hitta potentiella medlemmar. I kommuner och landsting finns facklig tid som har förhandlats fram med arbetsgivarna. På de privata företagen måste det till en ny strategi.

– Vi har inga färdiga lösningar, nu jobbar vi på kvällar och annan obetald tid. Att vi blir synliga även på dessa arbetsplatser och kan visa värdet av att vara med i Vårdförbundet är a och o. De privatanställda har precis lika stor nytta av facket, säger avdelningsordföranden Pia Arndorff.

En farhåga är att medlemmar ska få problem och att det då inte finns någon facklig närvaro.

– Då måste vi ju finnas där. Om man inte får hjälp när man behöver det kan det sprida sig snabbt, säger hon.

Vårdförbundets ordförande Anna-Karin Eklund ser det också som ett stort problem om inte förbundet är synligt på de privata arbetsplatserna.

– Vi är inte vana vid att lägga fokus där. Det är inte så konstigt, eftersom 90 procent av våra medlemmar finns i kommuner och landsting. Men nu måste vi hitta metoder för att komma ut även på de privata arbetsplatserna. Det personliga mötet är oerhört viktigt.

Inte minst är det för att kollektiv­avtalets starka ställning ska kunna värnas som fackliga organisationer behöver ha många medlemmar, påpekar hon.

– Det tror jag många förstår, men vi måste ut och prata om de här sakerna, säger Anna-Karin Eklund.

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida