Fackets roll. Hur får medlemmarna bäst stöd?

När medlemmarna i Östergötland kommer i konflikt med arbetsgivaren får de hjälp av en specialistgrupp. I Västra Götaland ser Vårdförbundet att det behövs specialkompetens — men också förtroendevalda som är nära verksamheten.?

På de ställen där Vårdförbundet i Västra Götaland har förtroendevalda med god kännedom om arbetsplatsen brukar det gå lättare att lösa omplaceringsärenden. De kan enklare ge förslag på möjliga arbetsplatser och arbetsuppgifter. Samtidigt behövs också specialistkunskap för att kunna hävda den anställdes rättigheter och förhandla på ett bra sätt.?

Hur nära-kunskapen ska gå att kombinera med specialistkunskapen är något som avdelningsstyrelsen för Vårdförbundet i Västra Götaland funderar över när de diskuterar en ny organisation för att kunna hjälpa de drabbade medlemmarna på bästa sätt.??

Det handlar också om vad den medlem som står inför till exempel en uppsägning önskar. En del tycker att det känns tryggt att den lokala fackliga företrädaren finns med. Andra kan tycka att det känns för nära och vill hellre ha någon annan företrädare som inte finns på arbetsplatsen. Sineva Ribeiro, ordförande för Vårdförbundet i Västra Götaland, menar att det är viktigt att medlemmen kan välja att bli företrädd av den lokala förtroendevalda eller av någon annan.?

Många förtroendevalda upplever de här frågorna som känsliga och svåra. Här ser styrelsen för Västra Götaland att det behövs mer utbildning, handledning och stöd. I de mindre kommunerna är de förtroendevalda ofta väldigt ensamma och det behövs en organisation som fungerar som stöd för dem.??

Marita Tenggren är förtroendevald på Sahlgrenska universitetssjukhuset och har stått vid medlemmen Kristina Larssons sida under alla år (se artikel här intill). Det har varit en trygghet att Marita Tenggren funnits där hela tiden, för både när det gäller arbetsgivaren och Försäkringskassan har Kristina Larsson fått möta nya ansikten många gånger.?

Först gäller det att reda ut vad medlemmen vill ha hjälp med, menar Marita Tenggren. Till en början är det vanligt att medlemmen vill att facket ska säga ifrån och driva ärendet på ett ganska tufft sätt. Hon brukar därför starta med att ta reda på vad medlemmen egentligen vill och gå igenom vilka konsekvenser olika alternativ får. Kan medlemmen vara kvar på arbetsplatsen efter en uppslitande strid, vill hon vara kvar, kan han eller hon tänka sig att byta arbetsplats och i så fall till vad???

— Det är viktigt att kunna nätverka, att ge och ta. Jag tycker att det handlar mer om att kunna argumentera och hitta lösningar än om ilska och konfrontation, säger Marita Tenggren.?

Helena Eriksson ingår i den grupp i Östergötland som hjälper medlemmar som hamnat i konflikt med arbetsgivaren. Det är ett arbetssätt som fungerar väldigt bra, tycker hon.?

— Vi får mer kunskap ju fler ärenden vi har och det gör det lättare för oss att hitta lösningar på de olika problem vi arbetar med.??

Gruppen i Östergötland består av tre personer. Alla hanterar sina egna ärenden, men samlas också regelbundet till gemensamma diskussioner för att hjälpa varandra.?

— Det är bra med en liten grupp för då är individen inte helt beroende av mig, samtidigt som det ändå blir ett starkt integritetsskydd och känsliga uppgifter inte sprids till alltför många, säger Helena Eriksson.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida