»Höj nivån på utbildningarna«

Grundutbildningarna ska förbereda för forskarutbildning, det var kongressen enig om. Åsikterna gick däremot isär när det gäller hur äldre medlemmar ska få möjlighet att studera vidare.

Med endast smärre ändringar godkände kongressen förbundsstyrelsens förslag till utbildningspolitisk idé. I den vill förbundet att grundutbildningarna ska leda till yrkes- och magisterexamen och ge behörighet till utbildning på forskarnivå. Studier­na blir sannolikt minst ett år längre än i dag.

Två viktiga faktorer är eu:s direktiv om erkännande av yrkeskvalifikationer och Bolognaprocessen som ska ge ett ökat europeiskt samarbete inom högre utbildning. Men också den intensiva kunskapsutvecklingen som sker inom de olika yrkesgruppernas ämnesområden driver fram behovet av förändring.

Att utbildningarna framöver ges på avancerad nivå är en logisk följd av det vetenskapliga förhållningssätt som krävs av förbundets yrkesgrupper, anser Lisbeth Löpare Johansson, vice ordförande i Vårdförbundet.

? Vården kommer att ställa krav på att utbildningarna innehåller nya områden som it-utveckling, förbättrings- och säkerhetskunskap och att mer tid ges till frågor om bland annat bemötande.

En annan utmaning är att rekrytera unga kolleger in i forskningen, förklarade hon.

I idén finns också förslag till hur specialistutbildningarna ska bli bättre: Det ska finnas en särskild organisation för dem i vården så att arbets­givarna tar ett större ansvar för handledning. De bör även få lön under utbildningen, på liknande sätt som st-läkarna. Specialistutbildningar bör dessutom finnas för alla de fyra yrkesgrupperna inom förbundet.

Mest diskussioner blev det kring huruvida medlemmar med äldre examen ska kunna kvalificera sig för hög­re utbildningar. Flera kongressombud ansåg att det perspektivet var viktigt att få med.

? Risken är annars att vi får ett a- och ett b-lag på arbetsplatserna, sa Jani Stjernström, ordförande i avdelning Västmanland.

Efter omröstning nöjde sig dock kongressen med att i inledningstexten förklara vikten av att kompetensutveckling sker under hela yrkeslivet.

Lisbeth Löpare Johansson klargjorde att dokumentet inte innehåller några bestämda krav utan ska ses som en inbjudan till yrkesorganisationer och andra att på allvar diskutera hur utbildningarna ska förändras för att klara morgondagens krav på Vård­förbundets fyra yrkes­grupper.

3 röster på kongressen

Vad är viktigast i den utbildningspolitiska idén? 

Lena Sjölin, ordförande i avdelning Västerbotten
– Att vi blir tydliga med att vi har akademiska yrken.

Camilla Ohlsson, avdelning Västra Götaland
– Att vi får i gång akademiseringsprocessen. Det tror jag ökar värdet på våra yrkesgrupper.

Ulf Larsson, avdelning Skåne
– Att det är stor enighet kring det materialet bland oss ombud. Även om jag kanske hade väntat mig en lite hetare debatt.

Höjs lönerna om grundutbildningarna akademiseras mer?

Lena Sjölin, ordförande i avdelning Västerbotten
– Inte med automatik. Det krävs fortsatt arbete med lönefrågan på annat sätt och med andra strategier.

Camilla Ohlsson, avdelning Västra Götaland
– Ja, i och med att det ökar värdet på yrkesgrupperna så ger det utslag på lönen så småningom.

Ulf Larsson, avdelning Skåne
 – Ja, det hoppas jag. Om man får en tydlig koppling ända fram till forskningen tror jag att det kommer att ge högre lön.

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida