Inledaren

Tänker du lämna facket när du börjar arbeta privat? Tänk då en gång till. Förhållandet till arbetsgivaren kan vara än mer komplicerat på en privatägd arbetsplats.

I det här numret av Vårdfacket berättar vi om situationen på den våldtäktsdömde plastikkirurgens klinik i Malmö. När chefen, tillika ägaren, greps av polisen, föll i ett slag grunden för verksamheten. De anställda visste inte hur det skulle bli med kliniken och deras anställningar. Då bestämde de sig för att be om hjälp från facket.

Personal från kliniken har beskrivit i polisförhör hur de länge misstänkt att allt inte gick rätt till i plastikkirurgens kontakt med patienterna. En har till och med uttalat att hon känner sig »medskyldig till våldtäkt«. Det krävs mycket för att gå emot en person som både är chef och ägare av den verksamhet där man är anställd. Beroendet blir extra starkt. Det finns en rädsla för att äventyra både sin egen anställning, och arbetskamraternas.

Vi har beskrivit de här mönstren tidigare i Vårdfacket, framför allt när många lämnade landstingen för arbete i bemanningsbranschen åren kring 2000. Inte alla hamnade på välskötta företag. Att vara med i facket kunde betraktas som illojalt mot den nya chefen som också ofta var ägare och initiativtagare till företaget. Chef och medarbetare arbetade nära varandra, utvecklade verksamheten och saknade inte den offentliga vårdens stela organisation.

När sedan verksamheten hamnade i kris visade det sig att det kanske inte ens fanns skriftliga anställningsavtal.

Villkor som var självklara i landstingen som pensioner, semesterersättningar, övertid, sjukersättning och anställningstrygghet hade arbetsgivaren och den anställde »glömt bort«.

Det historiska perspektivet, att det är genom fackliga förhandlingar kollektivavtalen har skapats, finns inte hos alla. Fackliga landvinningar på olika områden kan uppfattas som självklarheter, rättigheter som alla automatiskt omfattas av.
Men för den som tar anställning på ett privat företag utan kollektivavtal återstår det att reglera villkoren i enskilda avtal.

När nu bristen på sjukvårdspersonal ökar och bemannings-branschen därmed tar fart igen, finns det all anledning att påminna om att många råkade illa ut för några år sedan.

Säkert har hela branschen lärt sig mycket sedan dess, men fortfarande är det medlemmar som lämnar Vårdförbundet med hänvisning till att »jag behöver inte vara med i facket längre, för jag ska börja arbeta privat«.

För den som är mycket stark och har goda kunskaper om avtalskonstruktioner kan det säkert gå bra, men för andra är det ovärderligt att kunna få stöd genom den kunskap och erfarenhet som Vårdförbundet står för.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida