HÖK24

SKR bortser från vinsterna av sänkt arbetstid i sin uträkning

SKR bortser från vinsterna av sänkt arbetstid i sin uträkning

I avtalsförhandlingarna med Vårdförbundet säger SKR nej till förkortad arbetstid med argumentet att det skulle bli dyrt och kräva omfattande nyrekrytering. Vårdfokus har gjort en egen uträkning som visar att det finns flera osäkerheter i resonemanget.

Avtalsförhandlingarna mellan Sveriges kommuner och regioner, SKR, och Vårdförbundet går trögt. Efter en period av medling valde Vårdförbundet att tacka nej till det senaste budet och varsla om konfliktåtgärder.

Tidigt framstod frågan om en arbetstidsförkortning som den svåraste nöten att knäcka. Vårdförbundet menar att det är nödvändigt för att kunna rekrytera mer personal till vården men framför allt för att medlemmarna ska orka ett helt yrkesliv. En stor andel jobbar deltid i dag.

SKR hänvisade till den svåra ekonomiska situationen och att det redan i dag är svårt att rekrytera personal. Enligt SKR skulle en arbetstidsförkortning på två timmar per vecka för alla anställda med kontaktyrken i kommuner och regioner kosta 24 miljarder kronor och kräva att det rekryteras 41 000 personer.

Har räknat på majoriteten anställda

Efter flera påstötningar har Vårdfokus fått svar på vad SKR menar med kontaktyrken i kommuner och regioner. I dessa ingår allt ifrån läkare och sjuksköterskor till förskollärare och socialarbetare. Totalt handlar det om cirka 726 000 sysselsatta, nästan tre fjärdedelar av alla sysselsatta inom kommuner och regioner.

Vi har även fått svaret att uträkningen utgår från bibehållen lön där ersättningsrekrytering görs motsvarande arbetstidsförkortningen (se faktaruta).

Så har vi räknat

Enligt SKR skulle en arbetstidsförkortning på två timmar för kontaktyrken i kommuner och regioner kosta 24 miljarder kronor och innebära att 41 000 personer behöver rekryteras. SKR har räknat med att alla sysselsatta inom de aktuella yrkena minskar sin arbetstid med två timmar. Vårdfokus har bett om underlag för dessa uträkningar.

Svaren vi fick:

  • ”Kostnaderna är beräknade utifrån bibehållen lön och att ersättningsrekrytering görs motsvarande arbetstidsförkortningen.”
  • ”Kontaktyrken = Arbete med sjukvård, tandvård, vård och omsorg, rehabilitering och förebyggande, socialt och kurativt (individ- och familjeomsorg m.m.) samt skola och förskola.” Vi fick senare även en lista med AID-koder över exakt vilka yrkesgrupper som ingår.
  • ”Kostnaden avser årslönekostnaden (grundlön, inkl. PO-påslag) för de personer som beräknas ersättningsrekryteras.”

Utifrån detta har vi försökt återskapa SKR:s uträkning. Vi har använt SKR:s visualiseringsverktyg Personalen i välfärden för att ta fram antal sysselsatta inom de aktuella yrkena, totalt 725 970 sysselsatta i november 2023, hur många av dessa som jobbar heltid och deltid. Vi har även på egen hand tagit fram yrkenas medellöner som finns publikt.

Vårdfokus har gjort en alternativ uträkning. Vi har tittat ner på yrkesnivå hur många som jobbar heltid. Vi har räknat ut att i genomsnitt jobbar 70,5 procent av personalen inom kontaktyrken i kommuner och regioner heltid. Om det bara är dessa 70,5 procent som är aktuella för att gå ned i tid blir det totalt 1 023 499 timmar per vecka som måste täckas upp. Om vi antar att sammansättningen är densamma i gruppen som nyrekryteras ska 70,5 procent arbeta det nya heltidsmåttet 38 timmar, resterande jobbar i genomsnitt 30 timmar. Det innebär att cirka 30 000 personer, försiktigt räknat, behöver nyanställas.

När det gäller kostnaden har vi tagit fram medellöner och lagt till arbetsgivaravgifter, semestertillägg och andra sociala avgifter. Två timmar mindre arbetstid med bibehållen lön motsvarar en löneökning på cirka 5 procent. Detta gäller oavsett om man går ner i tid eller inte, för den som går ned i arbetstid behövs en ersättningsrekrytering, och för den som kvarstannar på samma antal timmar blir lönen högre när heltidsmåttet sänks.

Vi har lagt oss i överkant och lagt på strax över 5 procent på alla sysselsatta inom inom kontaktyrken i regioner och kommuner. Det ger kostnaden 21,7 miljarder kronor.

Klicka här för att se hela vår uträkning.

Vårdfokus har tittat närmare på antalet sysselsatta inom de aktuella yrkena, hur många som jobbar heltid och vad de har för medellön. Utifrån detta kan vi se att det finns flera osäkerheter i SKR:s uträkning. Slutsatsen delas av Jack Vahnberg, nationalekonom och doktorand vid Malmö universitet som studerat arbetstidsförkortning, som fått se våra siffror.

SKR har utgått ifrån att alla sysselsatta minskar sin arbetstid, oavsett om man jobbar heltid eller inte. Men är det säkert att alla som jobbar deltid vill jobba ännu färre timmar? Vi vet att många går ner i tid för att orka och för att få ihop livspusslet, men att privatekonomin tar stryk. När arbetstidsförkortning infördes i offentlig sektor i Island valde merparten av deltidsarbetarna att fortsätta jobba samma antal timmar, en del valde till och med att gå upp i tid.  

Jack Vahnberg
Jack Vahnberg, nationalekonom. Foto: Privat

— Det är fullt tänkbart att merparten av deltidarna fortsätter jobba lika många timmar som tidigare, och i stället tar del av arbetstidsförkortningen i form av en löneökning, säger Jack Vahnberg.

Annat antagande ger annat resultat

Om vi följer den tankegången, att det bara är heltidsarbetarna som minskar sin arbetstid, blir behovet av ersättningsrekrytering betydligt mindre – cirka 30 000 personer visar Vårdfokus uträkning.

Är det mycket? Siffran kan ställas i relation till att antalet sysselsatta inom kommuner och regioner har ökat med 16 300 personer mellan 2021 och 2023 bland de aktuella yrkesgrupperna.  

Enligt SKR skulle en arbetstidsförkortning på två timmar per vecka för alla kontaktyrken i kommuner och regioner kosta 24 miljarder kronor per år.  Vi får fram en lägre summa, i vår uträkning av motsvarande personalgrupper landar notan på cirka 21,7 miljarder kronor, exklusive rekryteringsinsatser. Summan kan jämföras med kommunernas och regionernas totala kostnader som var cirka 1 290 miljarder kronor under förra året, och att det varje år betalas ut ungefär 210 miljarder kronor i statsbidrag.

Betydligt lägre siffror för sjukvården

SKR har räknat på en arbetstidsförkortning för merparten av alla anställda i kommuner och regioner. De yrken som främst uttryckt behov av sänkt arbetstid är hälso- och sjukvårdspersonal. Om vi bara räknar på dessa grupper blir slutresultatet något helt annat. Ersättningsrekryteringen skulle bli cirka 12 600 personer och kostnaden ungefär 10,3 miljarder kronor, under förutsättning att bara heltidarna går ned i arbetstid.

Om vi tittar på en arbetstidsförkortning för Vårdförbundets grupper – sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor – blir ersättningsrekryteringen 3290 personer till en kostnad av 2,9 miljarder kronor, under förutsättning att bara heltidarna går ned i arbetstid.

Vi kan konstatera att det är svårt att ge tvärsäkra uttalanden om vad en arbetstidsförkortning innebär och kostar. Uträkningarna bygger på flera antaganden som senare kan visa sig felaktiga, exempelvis hur stor andel som jobbar heltid och deltid efter förkortningen. Osäkerheten är lika stor i SKR:s som Vårdfokus uträkning. Allt beror på vad man tror ska hända i framtiden.

Har inte räknat in vinsterna

Ett annat problem, enligt nationalekonomen Jack Vahnberg, är att SKR har utgått ifrån att de timmar som förloras vid en arbetstidsförkortning rakt av måste kompenseras med motsvarande antal tjänster. Det är inte alls säkert att det är nödvändigt, det beror på hur scheman läggs och hur arbetet utformas.

Men hans huvudinvändning är att SKR enbart tittat på kostnaderna för en arbetstidsförkortning och bortsett från de fördelar och vinster som tillkommer. Han har själv studerat makroekonomiska effekter av en arbetstidsförkortning, i en masteruppsats skriven tillsammans med nationalekonomen Paul Pawlowski. De analyserade data från 18 OECD-länder med hjälp av en datadriven modell som utgår från historiska ekonomiska mönster. 

— Vår studie visar att en generell arbetstidsförkortning leder till minskad arbetslöshet och ökad tillväxt, vilket i förlängningen ger mer skatteintäkter. Effekterna håller i sig över tid. Andra studier visar att personal mår bättre, sjukskriver sig mindre och att produktiviteten ökar, säger Jack Vahnberg.

Han tar Danmark och Island som exempel där heltidsmåttet är lägre, även inom sjukvården. Minskningen av arbetstid i dessa länder har genomförts utan att det påverkat BNP-utvecklingen negativt.

Går resultat från studier att överföra specifikt till sjukvården?

— I vården är det svårare att dra likhetstecken mellan ökad produktivitet och ökad lönsamhet. Men ganska snabbt skulle man nog se en minskad sjukfrånvaro, vilket betyder minskade kostnader samtidigt som befintlig personal får mer gjort. I förlängningen kan det leda till en mer kvalitativ vård som exempelvis leder till färre vårdskador och därmed minskade kostnader. Det kan även tänkas göra det mer attraktivt att välja vårdyrken, vilket underlättar rekryteringen, säger Jack Vahnberg.

SKR: För dyrt och svårt att rekrytera

Jeanette Hedberg, förhandlingschef på SKR, säger att det finns flera skäl till att man säger nej till en arbetstidsförkortning i nuläget. Det handlar om det svåra ekonomiska läget i kommuner och regioner, att det redan i dag är svårt att rekrytera personal, samt att man måste förhålla sig till spelreglerna på arbetsmarknaden och följa märket som innefattar både lönekostnadsökningar och andra villkorsförändringar.

Jeanette Hedberg menar att en lyckad arbetstidsförkortning bygger på att man antingen kan ersättningsrekrytera eller prioritera bort uppgifter.

— I kontaktyrken är det svårt att ta bort arbetsuppgifter, jobbet måste göras. Och i nuläget är det generellt sett svårt att rekrytera personal, inte bara i kommuner och regioner utan på hela arbetsmarknaden. I våra verksamheter behöver man dessutom medarbetare med specifika utbildningar och kompetenser. Att sänka arbetstiden under rådande omständigheter skulle snarast riskera att förvärra arbetsmiljöproblemen, belastningen på befintlig personal skulle öka, säger Jeanette Hedberg.

”Inte principiellt emot”

Behoven av sänkt arbetstid tycks vara störst i sjukvården där det är pressat och många är sjukskrivna eller jobbar deltid. Ni har beräknat kostnaden och behovet av ersättningsrekrytering vid en arbetstidsförkortning på många fler yrken, exempelvis inom skola och socialtjänst. Varför då?  

Jeanette Hedberg, förhandlingschef, SKR.
Jeanette Hedberg, förhandlingschef, SKR. Foto: SKR

— Vi har fått yrkanden om sänkt arbetstid från fyra fackförbund. Medlemsgrupperna inom dessa fackliga organisationer har vi på samma villkorsavtal. Det måste vi förhålla oss till, det är svårt att motivera en arbetstidsförkortning för bara en del av de anställda. Flera olika yrkesgrupper jobbar dessutom sida vid sida. Vi måste också ha i åtanke att det vi gör i våra avtal får stor påverkan på övriga arbetsmarknaden, säger Jeanette Hedberg.

Det finns evidens för att en arbetstidsförkortning för med sig vinster, exempelvis att sjuktalen minskar. Varför räknar ni inte med det?

— Vi är inte principiellt emot arbetstidsförkortningar i alla lägen. Vi tar med intresse del av forskningsstudier och följer utvecklingen i omvärlden. Det görs olika försök med kortare arbetstid på sina håll. Det vi pratar om här och nu är att förändra ett centralt kollektivavtal som omfattar 1,2 miljoner medarbetare och de konsekvenser det medför. Det ser vi inte som en möjlighet i nuläget, säger Jeanette Hedberg.

Efterlyser sansad debatt

Frågan om arbetstidsförkortning har länge varit starkt polariserad. Förespråkarna och motståndarna för fram kraftfulla argument utan att nå fram till varandra. Nationalekonomen Jack Vahnberg har inget svar på varför det blivit så, men beklagar det låsta läget. Han menar att det initialt är dyrare med kortare arbetstid, men frågan är större än så.

— Det vore bra med en sansad debatt. Det blir missvisande att bara prata om kostnader. Forskningen visar att både arbetsgivare och arbetstagare har mycket att vinna på sänkt arbetstid. Det kan ses som en investering som kräver att man tänker till, att man väger fördelar och nackdelar mot varandra och analyserar hur verksamheterna ska anpassas. Det är svårt, men det går att göra, säger Jack Vahnberg.

Vårdfokus / Nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för dig i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.
Jag godkänner att Vårdfokus sparar mina uppgifter
Skickar formuläret...
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida