Unikt samarbete kring beroende permanentas

Beroendecentrum Stockholms och Kriminalvårdens samarbete kring kriminella opiatmissbrukare visar på både medicinsk och ekonomisk framgång. Varje satsad krona ger en samhällsvinst på en tjuga och projektet ska nu permanentas.

18 februari 2009

– Det har visat att vi når personer i kriminalvården som annars riskerar att gå direkt ut i återfall i missbruk istället för att gå till metadonprogram. Projektet minskar kriminalitet och sannolikt även överdödlighet. Det är en väldigt effektiv samverkan där klienterna snabbt får vård med stora samhällsekonomiska vinster, säger Birgitta Rydberg (FP), landstingsråd för sjukvård och missbruksfrågor, Stockholms läns landsting, SLL.

Hon ser inget negativt med projektet och tror att de pengar som SLL och Kriminalvården nu satsar när det permanentas kommer att räcka. Ingen person som vill delta kommer att nekas plats.

– Kriminalvården är mycket nöjd med projektet och hoppas på att det kan spridas i landet. Jag kommer personligen att lämna över en rapport till mina kollegor i Region Skåne och Västra Götaland när jag träffar dem på onsdag och jag hoppas att de kommer att uppskatta och sprida idén, säger Birgitta Rydberg.

Stort tryck

Projektet, Integrerat Team för Opiatberoende Kriminalvårdsklienter, ITOK, är unikt i sitt slag och startade i augusti 2007. I teamet ingår personal från kriminalvårdens frivård samt läkare, sjuksköterskor och psykologer från SLL:s Beroendecentrum Stockholm.

Teamet utreder och behandlar de patienter inom kriminalvården som konstateras ha ett opiatmissbruk. Beroendevården står för den medicinska delen med substitutionsbehandling med Subutex, Subuxone eller Metadon. Kriminalvården står för kognitiva behandlingsprogram med fokus på minskad kriminalitet och minskat missbruk.

– Det har varit ett jättetryck på våra platser och en stor fördel att vi har kunnat jobba med anstalterna där patienterna är både motiverade och oftast drogfria, säger Daniel Uppström, koordinator för ITOK.

Fortsatt vård

Varje patient i projektet har sedan start haft stöd av en frivårdsinspektör som följt med genom hela processen och de möten som var sjätte vecka hålls mellan patienten och personal från beroendevården, socialtjänsten och kriminalvården.

– Vi inom beroendevården har valt att arbeta genom mobila team, där vi kommer till patienten istället för tvärtom. Visst går det att ordna med transport med tre kriminalvårdare och handfängsel, men det är ingen bra början på en vårdkontakt – och det är inte billigt, förklarar Daniel Uppström.

Under projektet knyts även kontakter med den civila beroendevården som patienterna sedan kan gå över till efter sin frigivning – vilket 9 av 43 patienter också lyckats med. I kontakten med socialtjänsten, arbetsförmedlingen och jobbtorgen finns det dock fortfarande utrymme för utveckling, anser Daniel Uppström.

– Det skulle behöva vara en ännu tydligare koppling till de arbetsrehabiliterande åtgärder som finns, våra klienter brukar vara de som tar stryk vid lågkonjunkturer.

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida