Vilhelmina satsar på sina sjuksköterskor

En tredjedel av sjuksköterskorna i Vilhelmina kommun har bedömts som särskilt yrkesskickliga och fått ett rejält lönepåslag. Alla har dessutom fått lönesamtal med tydliga motiveringar.
Vilhelmina är en liten glesbygdskommun i Lappland. Här bor bara 6 500 invånare och precis som i många andra mindre kommuner är det ekonomiska läget kärvt. Förra året hade Vilhelmina ett underskott på 39 miljoner. I år ser det ut att bli runt 23 miljoner minus. Det är så illa att kommunfullmäktige på senaste mötet diskuterade att dra in personalförmåner som fritt kaffe och friskvårdsbidrag.
Ändå satsar Vilhelmina på sina sjuksköterskor. Fyra procent löneökning i snitt och 2 000 extra för särskilt yrkesskickliga blev resultatet när årets löner nu är klara. En tredjedel av kommunens tolv sjuksköterskor bedömdes som särskilt yrkesskickliga och fick som mest ett lönepåslag med 3 300 kronor.
Mer pengar från politikerna
Så mycket pengar fanns egentligen inte avsatt från början, men vård- och omsorgschefen Gunilla Westergren gick till kommunledningen och bad om mer.
– Sjuksköterskorna har ett väldigt stort ansvar och det finns nog en förståelse för det som gjorde att de var beredda att skjuta till extra medel. Vi är ju mycket beroende av våra sjuksköterskor i kommunen och vill att de ska känna att de är uppskattade, inte bara i ord, säger Gunilla Westergren.
Nöjda med löneprocessen
Vårdförbundet framhåller Vilhelmina som ett gott exempel på hur bra löneprocessen har skötts i flera kommuner.
– Vi tycker att arbetsgivaren har skött det väldigt bra, säger Anna Nolén, sjuksköterska inom äldreomsorgen i Vilhelmina och fackligt förtroendevald för Vårdförbundet.
Hur nöjda är ni?
– Det beror förstås på vem du frågar. De som fått lite mindre tycker kanske att det inte är rättvist, men vi har samtidigt fått väldigt bra motiveringar till lönebeskedet.
Tydliga lönekriterier
Alla har haft lönesamtal med vård- och omsorgschefen Gunilla Westergren som hade förberett sig noga med tydliga kriterier.
– Jag var förstås lite orolig för att det skulle upplevas orättvist och splittra gruppen med ökad lönespridning. Därför var det viktigt för mig att vara tydlig med vad jag bedömde och noga ta reda på hur var och en klarade av olika arbetsuppgifter, säger Gunilla Westergren.
Hon tittade bland annat på hur man följer rutiner och riktlinjer, hur man jobbar med dokumentation, register och läkemedelsgenomgångar.
Roligt att gå till jobbet
– Andra krav handlar om hur sjuksköterskorna utbildar och får med sig annan personal, bemötande och hur man kan prioritera om det är stressigt. Jag hade ganska många olika saker som jag tittade på. De fick också allting skriftligt, förklarar Gunilla Westergren.
Just den tydliga och utförliga motiveringen är Anna Nolén särskilt nöjd med.
– Att få veta vad man gör bra och vad man ska tänka på sporrar en till att bli bättre. Att arbetsgivaren så tydligt visar hur de uppskattar oss gör det också roligt att gå till jobbet, säger hon.