70-åringar blir allt mer klipska – men inte mindre dementa

Demens har inte blivit ovanligare bland äldre. Däremot klarar dagens 70-åringar intelligenstester bättre än vad tidigare generationens 70-åringar gjorde. Det gör att tidiga tecken på demens har blivit svårare att upptäcka.

Forskare vid  Sahlgrenska akademin i Göteborg har i den så kallade H70-studien undersökt fysisk och mental hälsa bland den åldrande befolkningen. 1971 undersöktes 70-åringar födda 1901-1902, och för tio år sedan, 2000, undersöktes en grupp 70-åringar födda 1930.

Nya resultat från studien har nu publicerats i den amerikanska tidskriften Neurology. Forskarna har försökt att med olika tester identifiera personer i riskzonen för att utveckla demens. Det gick att göra på 70-åringar födda 1901-1902, men fungerade inte på 70-åringar födda 1930.

Klarade testerna bättre

En förklaring är att de som var 70 år för tio år sedan klarade av intelligenstesterna bättre än den tidigare generationen. Det gällde även om de var i riskzonen för demens.

– Det som delvis kan förklara förbättringen är bättre förlossningsvård, bättre kost, högre utbildningskvalitet, bättre behandling av högt blodtryck och andra kärlsjukdomar. Och inte minst de högre intellektuella kraven i dagens samhälle, där tillgång till avancerad teknik som internet har blivit vardag, säger ST-läkaren Simona Sacuiu, en av forskarna bakom studien.

Testerna har utvecklats

I studien ingick 800 demensfria 70-åringar. Efter fem år hade fem procent av dem utvecklat demens. Det är lika stor andel som bland dem som var 70 år i studien som genomfördes 1971.

För att kunna upptäcka tidig demens har forskare utvecklat tester med mer avancerade frågor. På minnesmottagningar genomförs också laboratorietester där man tar vätska från ryggmärgen.

– Problemet är att man inte når alla i riskzonen för demens, eftersom de testerna bara utförs på dem som själva söker upp minnesmottagningarna, säger Simona Sacuiu.

I hennes studie har ryggmärgstestet inte använts. Flera av dem som ingår i den frivilliga studien vill inte bli stuckna i ryggen, förklarar hon.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida