Adhd. God självkänsla minskar symtomen

Barn med adhd kan lyckas på en mängd olika områden. Sjuksköterskan kan hjälpa till att stärka självkänslan och på så sätt minska symtomen.

29 september 2010

Självkänsla. Pojken är stjärna i fotbollslaget och en kul kompis. Det är mest i skolan som det blir svårt. Svårt att sitta stilla, lyssna långa stunder och koncentrera sig. Sjuksköterskan Tobias Edbom, doktorand vid Karolinska institutet, har gjort en longitudinell tvillingstudie och följt omkring 1 400 barn från 8 till 21 års ålder. Av dem hade vissa olika grad av symtom på adhd.

Resultaten sticker hål på den stundtals ganska nattsvarta bild som omger adhd. Barnen kan nämligen fungera bra på många olika plan, särskilt om självkänslan stärks. ?

— Självkänsla är ett mångdimensionellt begrepp. Barnen är inte överlag nedstämda utan det är kopplat till olika områden. De misslyckas ju inte med allt, säger Tobias Edbom.??

Han tycker att det är viktigt att alla som träffar barnen i vården, till exempel skolsköterskor, barnsjuksköterskor och psykiatrisjuksköterskor, förstår det och inte tänker generellt utan nyanserar omhändertagandet. Självkänslan kan till exempel vara kopplad till utseendet, skolprestationer eller hur det fungerar med kompisar. Då gäller det att fånga upp de områden som fungerar bra respektive dåligt, vilka resurser barnet har och stärka dem. Skolan är ofta det svåraste området och som skolsköterska ser man mest problemen, men då får man nysta och peka på det som faktiskt fungerar bra.?

Förståelsen av känsla av sammanhanget, kasam, kan också stärkas av till exempel familj, nätverk, föreningar, traditioner och en trygg miljö. Det är också viktigt att anpassa sig till barnets utvecklingsnivå och inte bara se till åldern. Barn som inte blir bemötta utifrån sin mognad har en tendens att utveckla adhd -symtom.??

Tobias Edbom blev överraskad av det starka sambandet mellan kasam och adhd -symtom. Hos dem som förstod sitt sammanhang i tonåren hade symtomen på adhd halverats till 20-årsåldern. Han hoppas att det ska utvecklas pedagogik och skolstöd kring adhd på ungefär på samma sätt som det har gjorts för elever med dyslexi. R?åsa erlandson?

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida