Psykisk ohälsa

Därför tror vi att kvinnor är mer deprimerade

Därför tror vi att kvinnor är mer deprimerade
Apotekaren Lena Thunander Sundbom har undervisat i farmakologi på sjuksköterskeprogrammet sedan 2004. Foto: Ove Wall

Vi har blivit vana vid att läsa om kvinnors psykiska ohälsa. Kvinnor sägs vara mer deprimerade, utmattade och mer ångestfyllda än män. Men stämmer det verkligen? Apotekaren Lena Thunander Sundboms forskning visar tvärtom att män, när de själva skattar sin psykiska hälsa, oftare än kvinnor beskriver sig som deprimerade.

1 december 2017

– I en kultur där psykisk ohälsa ses som svaghet söker män sällan vård för depression eller ångest och när de gör det beskriver de inte sina symtom så att de diagnostiseras som depression. Men när vi i en stor befolkningsundersökning lät män skatta sin hälsa rapporterade de oftare än kvinnor att de var deprimerade, säger  Lena Thunander Sundbom.

Kvinnor får för många och onödiga läkemedel

För en vecka sedan förvarade hon sin doktorsavhandling där hon har studerat diagnostisering av depression och utskrivning av psykofarmaka ur ett genusperspektiv. Intresset för skillnader i hur sjukvården ser på män och kvinnors psykiska hälsa väcktes när hon under ett års tid arbetade med läkemedelsgenomgångar på äldreboenden i en kommun.

Då blev det tydligt för henne att kvinnor betydligt oftare än män fick psykofarmaka utskrivet och att de hade betydligt större problem med läkemedelsbiverkningar. Det fick Lena Thunander Sundbom att sätta på sig genusglasögonen.

– Läkemedelsgenomgångarna visade att kvinnor fick alldeles för många och onödiga läkemedel. De fick dessutom felaktiga doser – framför allt när det gällde psykofarmaka. Problemet med biverkningar var också mycket större än vad jag hade trott.

När läkemedelsgenomgångarna inleddes hade hon inte något genusperspektiv. Det har hon nu. Hon berättar om en kvinna som gavs sju olika läkemedel mot psykisk ohälsa. När de plockades bort blev kvinnan betydligt piggare.

Män dricker alkohol istället

Kvinnor känner sina kroppar, tolkar symtom och söker vård. Män dricker alkohol, tar droger, är aggressiva och utlevande. Och söker sällan hjälp. Könsrollerna och vad de leder till är en av Lena Thunander Sundboms förklaringar till skillnader i diagnostisering och förskrivning.

– Historiskt sett har kvinnors problem ofta kopplats samman med psykisk ohälsa. Fortfarande kan vi se att när kvinnor söker vård för magtarmproblem får de livsstilsråd och psykofarmaka, medan män som söker för detsamma får genomgå en röntgen.

Hon tycker att det finns en könsblindhet i vården som professionerna borde bli medvetna om. Under senare år har man fått kunskap om skillnader och likheter mellan könen när det gäller hjärtkärlsjukdomar. Lena Thunander Sundbom anser att båda män och kvinnor skulle vinna på ett kunskapslyft även när det gäller psykisk ohälsa.

– Det är en nackdel för kvinnor att deras symtom psykologiseras, men könsblindheten är också till nackdel för männen. Att vi lever kvar med en bild av män som gör att de inte vill visa sig svaga gör att de inte får rätt hjälp och behandling.

Avstår på grund av biverkningar

Lena Thunander Sundbom upptäckte också att det finns könsskillnader när det gäller hur patienter följer läkemedelsordinationer. Till exempel är det dubbelt så vanligt att kvinnor avstår från att ta sina läkemedel på grund av biverkningar.

Könsskillnaderna gäller även samsjukligheten mellan depression och andra sjukdomar. Kvinnor som behandlas med psykofarmaka har ofta en smärtproblematik, hudproblem eller diabetes. Män har neurologiska sjukdomar som Parkinson och epilepsi.

Lena Thunander Sundbom anser att diagnoskriterierna som används vid depression och ångest borde förändras. Synen på att kvinnors symtom ofta beror på psykisk ohälsa lever kvar. Med genusglasögon på kan förskrivande läkare bli skickligare på att tolka även mäns symtom.

– Det finns studier som visar att små pojkar är mer deprimerade än små flickor, men det ändras vid puberteten. Här behövs folkbildning. Inte bara vården, hela samhället behöver få upp ögonen för könsrollernas betydelse för synen på psykisk ohälsa.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida