Depression. Barnen behöver stöd

”När mamma är ledsen är jag ledsen. När hon är glad är jag glad”. Vården glömmer ofta bort barn till deprimerade föräldrar.

ANHÖRIGA. Sjuksköterskan Britt Hedman Ahlström vid Högskolan Väst har studerat situationen för barn som lever med en eller två deprimerade föräldrar. Många barn tar på sig ett stort ansvar och därför är det viktigt att vården uppmärksammar detta och sätter in stödinsatser till hela familjen. Dessutom löper barnen risk att själva drabbas av depression och ångest. ?

Men traditionellt sett har vården fortfarande fokus enbart på den sjuke. Flera föräldrar i studien vittnar om att de inte har fått några frågor om hur de klarar vardagen, om det finns barn hemma och hur de mår. ?

— Det förvånade mig. Stöttar man en förälder stödjer man även barnen, säger Britt Hedman Ahlström och citerar pojken ovan som berättade hur hans mående följer mammans.??

Hon anser att hela familjen måste involveras tidigt och att sjuksköterskan ska bjuda in till samtal om hur det faktiskt är. Utifrån kan det se fint ut och barnen säger att ”det är som vanligt”. Men det innebär inte alltid en acceptabel nivå och kan lika väl betyda att mamma inte orkar laga mat.?

Som sjuksköterska kan man till exempel kartlägga det sociala nätverket och fråga vem barnet kan ringa när mamma inte ens kan ta sig ut ur huset. Samtidigt är det svårt eftersom många som mår dåligt isolerar sig och skäms. ?

— Studier visar att vårdpersonal både ser och förstår men tycker att de inte kan göra så mycket och att det inte ingår i deras jobb. Men det är viktigt att ändå utgå från varje enskild familjs behov och gemensamt försöka hitta ett sätt att stödja, säger Britt Hedman Ahlström.?

Om inte annat kan det betyda mycket att bara få en bekräftelse på att det här är svårt. ??

— Det kan låta självklart men vården måste också tänka på sitt bemötande, genom att till exempel hälsa på alla i familjen. Ofta känner de sig utanför och är inte vana vid grundläggande artighet, säger hon.?

Stödgrupper organiseras ofta utifrån diagnosgrupper men här behöver man ibland vända på steken och fråga sig vad familjen behöver, alltså inte bara den som är sjuk och redan har fått sin diagnos. I exempelvis Kalmar finns en familjemottagning när någon i familjen är allvarligt sjuk. Britt Hedman Ahlström önskar att motsvarande mottagningar för hela familjen skulle finnas kring psykisk ohälsa och sjukdom.?

I studien deltog 21 personer varav tio barn i åldern 6—26 år.