”Distriktssköterskor har mycket att kämpa mot i folkhälsoarbetet”

När vården ska hålla patienterna från sjukhusen står primärvården inför stora utmaningar. Martin Ingvar inspirerade disktriktssköterskor under en kväll om folkhälsa.

Livsstil handlar om upprepningar av beteenden, som blir till vanor. Och alla vet hur svårt det är att bryta sådana – inte minst distriktssköterskor som ska motivera till förändring.

En ökande utmaning för professionen, enligt Martin Ingvar, hjärnforskare och professor vid Karolinska institutet. Han talade om hälsa, livsstil och vår bedrägliga hjärna på ett fullsatt medlemsmöte för Distriktssköterskeföreningen i Stockholm i går kväll.

Har du varit sur och hänvisat till lågt blodsocker någon gång? I så fall har du haft fel. Inte om surheten, men om att det skulle bero på blodsockerfall. För enligt Martin Ingvar är det inte blodsockernivån hjärnan reagerar på utan på förutsägelsen om vad lågt blodsocker kan leda till.

– När jag stått inför personer och hävdat att det inte är deras blodsocker som får humöret att dala har det slutat i vadslagning och efter en mätning av blodsockernivån har jag vunnit vadet.

Kostar mer än en lyxsvit

Han pratade också om att öppenvården står inför en stor förändring.

– Det är så 1990 att ligga på sjukhus. Betänk att ett dygn på nya Karolinska universitetssjukhuset kostar dubbelt så mycket som en natt på lyxsviten på Stockholms dyraste hotell: 20 000 kronor. Och då är inte ens de medicinska insatserna inräknade.

Frågan Martin Ingvar ställde var hur patienter ska hållas från slutenvården. Ett svar är att det blir allt viktigare för primärvårdens personal att förebygga ohälsa och få stressade nutidsmänniskor att förstå vikten av att byta livsstil.

– Världshälsoorganisationen, WHO, menar att vår livsstil är det stora hotet mot hälsan. Där är inte vår hjärna till någon hjälp. Ta rökning till exempel. Det börjar med att man vill vara med i gänget, sedan tar man sina första cigaretter och mår illa, fortsätter röka och tycker sig må bra. Till sist får inte hjärnan den där ”rushen” av cigaretten, men mår dåligt av att inte röka. Därför fortsätter vi.

Varningstexter hjälper inte

Trots att samhället försvårar för rökarna – med varningstexter på cigarettpaketen och rökförbud på restauranger och andra offentliga platser till exempel – fortsätter människor att röka. År 2007 gick kvinnorna om männen i antal sjuka i lungcancer.

Icke smittsamma sjukdomar är enligt WHO det stora hotet mot folkhälsan. Trots vetskapen om det onyttiga med snabbmat, socker och för mycket stillasittande fortsätter vi att dricka läskedrycker och hänga i soffan. Eller framför datorn. Statistiken visar att 50 procent av alla vuxna i USA riskerar att utveckla diabetes typ 2.

– Det är livsviktigt att förstå mekanismerna bakom varför vi inte förändrar vår livsstil och jag frågar mig varför inte modernare metoder införs i sjukvården. En modern primärvård kan inte leva kvar i en patriarkal expertmodell. Den kräver ett personcentrerat förhållningssätt där patienten görs delaktig i vården, sa Martin Ingvar.

Hinder för nytänkande

Ina El-Sherif är vice ordförande i Distriktssköterskeföreningen och ordförande för lokalavdelningen i Stockholm. Hon ser flera hinder för nytänkande inom primärvården. Ett av dem är kraven bakom vissa KVÅ-koder; dokumentation av åtgärder som ska rapporteras till landstinget, där det ställs krav att distriktssköterskor går kostsamma kurser i samtalsmetodik.

Hon tycker att det kravet visar på ett misstroende mot kåren.

– Vi har en specialistutbildning som omfattar folkhälsovetenskap, men måste gå på kurs för att lära oss samtalsmetodik och motivation. Det är krångligt och får distriktssköterskorna att ifrågasätta sig själva, säger Ina El-Sherif, som också är vice verksamhetschef på Capio Vårdcentral Ringen.

Hon håller med Martin Ingvar om att primärvården borde förändras och beklagar att distriktssköterskor inte används mer till det de är bäst på: att förbygga ohälsa. Distriktssköterskorna är en yrkeskår som verkligen når ut till befolkningen och som hon ser det skulle de kunna vara det främsta vapnet i kampen mot fetma och stillasittande.

– Många går specialistutbildningen till distriktssköterska men tröttnar när de kommer ut till en verklighet som handlar om att ge insulin och dela ut apo-doser i hemsjukvården. Med enkla medel skulle vi kunna förebygga ohälsa genom att få folk att laga nyttig mat och röra på sig. Vi skulle till och med kunna få ta betalt för att gå ut och gå med patienter – i stället för att dokumentera och bevisa att vi gör något, säger Ina El-Sherif.