Folkhälsa

Flera varningssignaler i nationell folkhälsoenkät

Flera varningssignaler i nationell folkhälsoenkät
Mer än 70 procent av svenskarna uppger att deras generella hälsa är god. Men andelen med fetma har ökat kraftigt. Arkivbild: Colourbox

De allra flesta i Sverige upplever att de har en god hälsa. Samtidigt verkar den positiva utveckling som har pågått sedan år 2004 stanna av. Andelen personer med fetma och psykisk ohälsa ökar.

12 december 2018

Det visar Folkhälsomyndighetens enkät om den nationella folkhälsan, där cirka 118 000 personer i åldrarna 16-84 år har besvarat ett stort antal frågor.

Ett av de mest positiva beskeden är att rökningen har minskat med ett par procentenheter sedan den senaste undersökningen, som gjordes 2016. I dag uppger sju procent av befolkningen att de röker dagligen.

Fler uppger besvär

Överlag ser det bra ut, 71 procent av befolkningen upplever att de har ett gott allmänt hälsotillstånd. Men den som borrar djupare i siffrorna har anledning att känna viss oro. Mellan 2004 och 2018 har eksem och tinnitus blivit allt vanligare i befolkningen. Andelen som uppger att de lider av högt blodtryck har ökat från 17 till 22 procent, och det är 3-4 procent fler som säger sig vara inkontinenta eller ha mag-tarmbesvär.

Malin Kark, utredare på Folkhälsomyndigheten.

– Även om fler rapporterar olika fysiska besvär tycks majoriteten av den svenska befolkningen må bra. Men mellan 2016 och 2018 minskade faktiskt andelen som uppgav att deras generella hälsa var bra eller mycket bra, från 73 till 71 procent. Det är första gången det viker nedåt sedan vi började mätningarna år 2004. Jag kan ännu inte säga om det är ett reellt trendbrott, vi ska försöka besvara den frågan genom fördjupade analyser som presenteras i vår, säger Malin Kark, utredare på Folkhälsomyndigheten, till Vårdfokus.

Genomgående uppger personer med förgymnasial utbildning oftare ohälsa än personer med eftergymnasial utbildning. Det är något som även tidigare analyser av folkhälsan har visat.

Kraftig ökning av fetma

Folkhälsomyndighetens enkätundersökning visar även att personer som uppger att de lider av fetma har ökat med någon procentenhet.

– På 30 år har fetman i befolkningen tredubblats – från 5 till 16 procent. Det innebär ökade risker för att fler kan drabbas av bland annat diabetes, högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom, säger Malin Kark.

Mer öppenhet om psykisk ohälsa

Samtidigt har den psykiska hälsan försämrats. Särskilt bland yngre kvinnor syns en tydlig ökning av andelen som uppger att de lider av ängslan, oro eller ångest – men även trötthet och stress.

– Flera andra studier pekar i samma riktning, bland annat Folkhälsomyndighetens egen undersökning om skolbarns hälsovanor som visar att den psykiska ohälsan bland yngre ökar. Vi vet att det är vanligare inom socioekonomiskt svaga grupper med små ekonomiska marginaler. I nuläget finns det inga entydiga svar vad trenden beror på. Det kan bero på det finns en större öppenhet kring dessa frågor, det är inte lika tabubelagt att prata om psykisk ohälsa i dag, säger Malin Kark.

En mer positiv trend bland yngre (16-29 år) är att andelen som har en riskkonsumtion av alkohol har minskat, från 37 till 22 procent mellan 2004 och 2018. För äldre (45-84 år) var utvecklingen under samma period den rakt motsatta. Där har riskonsumtionen ökat från 5 till 10 procent. 

Fotnot: En fördjupande rapport presenteras i vår. Men den som vill kan redan nu ta del av nationella folkhälsoenkäten i statistikform, klicka här

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida