Psykisk hälsa

Flyktingar väntar länge innan de söker psykiatrisk vård

Flyktingar väntar länge innan de söker psykiatrisk vård
Helio Manhicas forskning visar att psykiatrisk vård når flyktingar för sent och för sällan. Foto: Stockholms universitet

Psykisk ohälsa är ingen självklarhet även om man har flytt från ett land i krig. Det finns saker att göra och ny forskning visar att mer kulturell kompetens i vården skulle kunna få flyktingar att söka hjälp i tid.

Personer som har flytt till Sverige som tonåringar drabbas oftare av psykisk ohälsa och missbruksproblem än svenskar som har fötts här. Hélio Manhica, doktor i folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet, har i sin forskning försökt ta reda på hur flyktingar mår och vad det är i det nya landet som påverkar ungas psykiska hälsa.

Det är ett trauma att fly från krig och terror – den erfarenheten går inte att ta bort. Däremot går det att ge möjligheter, stöd och vård som underlättar livet i det nya landet. Sysselsättning, utbildning, inkomst, boendeort – men också tillgång till psykiatrisk vård har betydelse för hur man mår.

Vården ges för sent

Hélio Manhicas forskning visar att vården ges för sent och att unga flyktingar som inte får psykiatrisk vård i tid oftare än svenskar hamnar inom slutenvård eller tvångsvård.

”Vad gör flyktingar som mår psykiskt dåligt”, är en fråga han velat ha svar på. Enligt studierna verkar det finnas hinder för unga flyktingar att ta kontakt med psykiatrin. Det är särskilt tydligt bland dem som kommer från Iran och från Afrikas Horn.

– Forskningen visar att flyktingar sällan söker upp primärvården. Flyktingar från till exempel Afrikas Horn kommer från kulturer där psykisk ohälsa ses som stigmatiserande. Deras ovilja att söka vård kan bero på det, men också på språkliga hinder eller på att man känner sig missförstådd och därför inte litar på vårdpersonalen, säger Hélio Manhica.

Efterlyser kulturell kompetens

Han anser att det behövs mer forskning om varför flyktingar inte söker upp primärvården i tid, men tror att ett sätt att komma runt hindren är ökad kulturell kompetens hos vårdens personal. Med rätt bemötande kan tilliten öka.

– Det är bra att känna till hur flyktingar från olika kulturer ser på psykisk ohälsa eller om de överhuvudtaget har ord för sådant som depression. Mer kunskap ger också mindre utrymme för fördomar och stereotypa uppfattningar.

Hélio Manhica efterlyser mer kulturell kompetens även hos andra yrkesgrupper – som lärare och socialsekreterare – och hans förhoppning är att politiker inser betydelsen av mer kunskap hos personalen.

– Vi får inte tänka att man måste må dåligt i Sverige för att man kommer från ett land i krig. Den psykiska ohälsan går att påverka och därför bör politiker satsa pengar på kulturell kompetens.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida