Hälsoinsatser för barn gav lyckade resultat
Hälsofrämjande insatser som får barn att röra på sig och äta sundare leder till minskat BMI och midjemått. Det visar en stor europeisk studie som omfattar 16 000 barn i åtta länder. Men att få enskilda kommuner eller landsting att satsa förebyggande är lättare sagt än gjort.
EU-studien Idefics är ett femårigt projekt som har studerat hur livsstilsförändringar hos barn och unga kan förebygga övervikt.
De första resultaten visar att barnen som fått hälsofrämjande insatser har signifikant lägre BMI och midjemått än barnen i kontrollgrupperna.
Kost och motion
I Sverige är Partille den kommun där det har gjorts insatser för barnens hälsa. Skolgårdar har byggts om för att underlätta fysisk aktivitet och både barn och föräldrar har fått information om vikten av rätt kost och motion. Barnavårdscentralen, folktandvården, skolor, näringsliv och föreningsliv har varit inblandade.
Barnen som ingår i studien har sedan jämförts med barn från Alingsås och Mölndal som medverkat som kontrollkommuner.
Europeiska riktlinjer
– Våra resultat visar att det går att minska förekomst av övervikt och fetma bland barn genom hälsofrämjande och förebyggande insatser på kommunal nivå, säger Staffan Mårild, docent och en av forskarna vid Sahlgrenska akademin, som genomfört den svenska delen av studien.
De goda resultaten från studien kommer att ligga till grund för europeiska riktlinjer för förebyggande interventioner och rekommendationer när det gäller kost och fysiskt aktivitet.
Hälsosuccé utan efterföljare
Forskarna hoppas nu på att det här ska få flera kommuner att ta efter. Men det är inte alltid som hälsosuccéer får efterföljare.
Landstinget i Västerbotten beslöt redan 1984 att utveckla en svensk modell för förebyggande hälsoarbete. Sedan mer än 20 år erbjuds alla 40-, 50- och 60-åringar till hälsoundersökning och hälsosamtal med distriktssköterska.
Från att ha legat i botten när det gäller folkhälsa i landet har Västerbotten sedan dess klättrat stadigt uppåt. Enligt nyhetsbyrån TT har bland annat dödligheten i hjärtinfarkt minskat.
Brist på personal och pengar
I början märktes mest kostnaderna, men nu syns tydliga hälsovinster. En friskare befolkning innebär besparingar för landstinget.
Trots det har inga andra landsting tagit efter Västerbottens modell. Brist på sjuksköterskor och brist på pengar gör att satsningar på förebyggande hälsa uteblir.