”Larmrapporter om ungas psykiska ohälsa stämmer inte”

”Larmrapporter om ungas psykiska ohälsa stämmer inte”
Den forskning som finns bekräftar inte mediernas larmrapporter, säger Peter Allebeck på forskningsrådet Forte. Illustration: Colourbox

Nu satsas 300 miljoner för att öka kunskapen om hur barn och ungdomar egentligen har det. 

2 februari 2015

Uppfattningen att unga i Sverige mår allt sämre finns inte vetenskapligt belagd. Och man vet heller inte vad som egentligen menas med att unga mår psykiskt dåligt. Kunskapen brister, anser forskningsrådet Forte – en av fyra statliga finansiärer som satsar 300 miljoner kronor på forskning om den psykiska hälsan bland barn och ungdomar.

En av svårigheterna är att hitta gemensamma definitioner av psykisk ohälsa.

– Frågar man om nedstämdhet svarar många att de upplevt det, men frågar man om ångest och andnöd är det betydligt färre. Det är svårmätt och det råder inte full klarhet kring vad som menas med psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd, säger Peter Allebeck, huvudsekreterare för forskningsrådet Forte och professor i socialmedicin.

Förklaringar saknas

Det finns heller inga förklaringar i forskningen till varför flickor i tonåren oftare rapporterar sämre psykisk hälsa än pojkar i samma åldrar. Eller till varför pojkar, trots att de mer sällan vårdas inom den psykiatriska slutenvården, begår självmord oftare än flickor.

– Vi vet heller inte vad det beror det på att ungdomar i större omfattning än tidigare söker vård. Det verkar oroväckande, men beror det på att tillgången på psykiatrisk vård har ökat eller på att de faktiskt mår sämre?

Bilden är ljus

Peter Allebeck säger att det saknas kunskap om hur psykisk ohälsa bland unga ska förebyggas, men också att bilden av hur de mår är ljus. Den psykiska hälsan hos svenska barn och ungdomar beskrivs på det hela taget som god.

– När vi ser över kunskapsläget bekräftas inte mediernas larmrapporter, säger han.

Enligt statistik förekommer psykisk ohälsa bland 4 till 40 procent av svenska barn. Tio procent anses lida av något psykiatriskt tillstånd, där de vanligaste är adhd och depression.

– Det stora spannet beror på svårigheten att definiera psykisk ohälsa.

Men är det inte en hög siffra – att tio procent har ett psykiatriskt tillstånd?

– Det kan man tycka, svarar huvudsekreterare Peter Allebeck.

Myndigheter ger ut kunskapsstöd

  • Socialstyrelsen leder ett projekt där fem myndigheter utvecklar ett kunskapsstöd om depression, självmordsprevention för barn och unga, adhd samt metoder för att förebygga missbruk. Det ska ges ut 2015 och riktar sig bland annat till hälso- och sjukvården, socialtjänsten, elevhälsan och politiker.
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida