Lätt metod att förebygga höftfrakturer på kvinnor
Med fyra enkla frågor kan man hitta de kvinnor som riskerar att drabbas av en höftfraktur, visar en avhandling från Sahlgrenska akademin.
Distriktsläkaren Daniel Albertsson i Kronoberg lät 1 248 småländska kvinnor mellan 70 och 100 år svara på en enkel enkät om sin frakturrisk. I två år kontrollerade han sedan vilka av dem som drabbades av höftfraktur.
Det visade sig att över 80 procent av de kvinnor som bröt höften hade minst två av de fyra faktorerna hög ålder, låg vikt, tidigare frakturer och svårigheter att resa sig.
– Enkäten är en förenklad variant av riskfaktorer hämtade från två stora studier med vardera 10 000-12 000 kvinnor i Skandinavien och USA. Med några få och enkla frågor som besvaras med ja eller nej kan vi alltså upptäcka kvinnor i riskzonen innan de bryter höften och kan då sätta in förebyggande åtgärder, säger Daniel Albertsson.
Snabb riskbedömning
Det är ett snabbt instrument som kan användas vid vanliga sjukbesök och också på kvinnor med minnesproblem som inte kan svara själva.
– I princip går det att på någon minut få en bra uppskattning om en patient har hög risk eller inte. Att kvinnan är över 80 framgår av personnumret och om hon har svårt att resa sig och väger under 60 kilo är lätt att bedöma. Sedan frågar man om tidigare frakturer.
Bland de kvinnor med hög risk för höftfraktur som Daniel Albertsson upptäckte fick sedan en grupp på 103 kvinnor förebyggande insatser i form av enkel träning. De fick det i hemmet eller i grupp med en sjukgymnast, samtidigt som fallrisker i hemmet åtgärdades.
Djupa nigningar
Hemträningsprogrammet innebar att kvinnorna ställde sig i hörnet av ett rum med en stol framför sig och gjorde djupa nigningar, tåhävningar och balansövningar.
– I början få nigningar och med stöd av stolen, sedan fler och svårare varianter. Programmet tar tio minuter och kvinnorna fick göra det fem gånger i veckan. Vi såg en tydlig effekt på dem som hade haft nedsatt rörlighet. En tredjedel av kvinnorna ? och just de som hade störst behov – fortsatte också frivilligt med övningarna. Det visar ju att de märkte nyttan, säger Daniel Albertsson.
De kvinnor som svårt att resa sig eller föll under året innan studien startade förbättrade sin rörelseförmåga och antalet fallolyckor minskade. Bara två kvinnor drabbades av höftfraktur, mot elva i den dubbelt så stora kontrollgruppen, det vill säga två procent mot sex.
Användbar hälmätare
I en fjärde studie kombinerades riskvärderingen med en bentäthetsmätning i hälen som gjordes med en enkel bärbar dxl-mätare, en ny metod som inte tidigare har utvärderats mot framtida frakturer.
– Hälmätaren visade sig kunna förutsäga frakturer. Om vi kombinerar de fyra frågorna med hälmätning så hittar vi den niondel av befolkningen som har påtagligt hög risk för höftfraktur. Men vi såg också att åtta niondelar hade en väldigt låg risk under kommande två år, konstaterar Daniel Albertsson.
Höftfrakturer ger rörelsehinder, värk, ökat hjälpbehov och medför höga samhällskostnader. Nära 18 000 svenskar opereras för höftfraktur varje år. De allra flesta av dem är äldre kvinnor. Var fjärde kvinna bryter höften någon gång i livet.
Tona ned riskerna
Den tredjedel av den kvinnliga befolkning över 70 år som har minst två av fyra riskfaktorer för höftfraktur har en 7,5 gånger högre risk under två år.
– Men för två tredjedelar är risken att drabbas under ett år mindre än en halv procent. Det är viktigt att vara fysiskt aktiv och inte överdriva riskerna med onödig oro. Annars kanske kvinnorna inte törs gå ut och då blir de mindre rörliga och så är de inne i en ond cirkel.
Daniel Albertsson försvarar sin avhandling Hip fracture prevention by screening and intervention of elderly women in Primary Helath Care fredagen den 11 maj.