Mer prat om livsstil efter utbildning
Drevenhorn E. Counselling on lifestyle factors in hypertension care after training on the stages of change model. European Journal of Cardiovascular Nursing 2007;6(1):46-53.
Bakgrund: Sjuksköterskans omvårdnad vid hypertoni innebär blodtrycksmätning och samtal om livsstilsförändring inom områdena tobak, alkohol, kost, motion och stress. Tidigare undersökningar har visat på bris-ter i kunskap om hypertonibehandling och sättet att förmedla information till patienten. En modell för beteendeförändring kan med fördel användas som stöd i samtalet. Med Stegmodellen (stages of change model) går patienten i sitt förändringsarbete från att vara omedveten om sin situation till ändring av beteende med mål att bibehålla de nya vanorna. Studien utfördes på sjuksköterske- ledda hypertonimottagningar på vårdcentraler, eftersom de flesta patienter med hypertoni mellan läkarbesöken går dit för att kontrollera blodtrycket.
SYFTE: Att analysera effekten på samtal i hypertonivård efter utbildning till sjuksköterskor i Stegmodellen.
METOD: Som en del av en randomiserad kontrollerad studie i södra Sverige deltog 19 sjuksköterskor från interventionsgruppen i en utbildning i samtals- metodik. Av dem var 13 utbildade dis- triktssköterskor. Metodiken bestod av Stegmodellen kombinerad med motiverande samtal och patientcentrering. I utbildningen spelades sjuksköterskornas samtalsträning med simulerade patienter in på video. Instrumentet den prismatiska modellen användes för att studera och diskutera olika aspekter av samtalen. Riktlinjer för hjärt-kärlprevention, livsstilsfaktorer och läkemedelsbehandling ingick också i utbildningen. För att utvärdera utbildningen spelade sjuksköterskorna in samtal på ljudband med två nya patienter före och två nya patienter efter utbildningen. Innehållsanalysen fokuserade på livsstilsområdena och hur sjuksköterskorna bemötte patienterna beroende på deras olika beredskap till förändring.
RESULTAT OCH SLUTSATSER: Antalet repliker ökade och sjuksköterskorna minskade tiden för hur länge de själva talade i samtalen. Patienterna ökade sin delaktighet i samtalen efter utbildningen. Vikten av livsstilsförändring påtalades mer frekvent och sjuksköterskorna hade en bättre struktur i samtalen. Längden på samtalen ökade i medeltal från 18 till 20,5 minuter. Stöd gavs oavsett på vilket steg i förändringsarbetet patienten befann sig. En hel del information gavs, men på ett mer individuellt anpassat sätt efter utbildningen. Att väga för- och nackdelar med livsstilsförändring mot varandra och att identifiera värderingar om beteendeförändring ökade något. Diskussion om anledningen till och hur en förändring skulle påbörjas ökade. Efter utbildning i samtalsmetodik tog sjuksköterskorna upp fler livsstilsområden för diskussion och fick till stånd en bättre struktur i sina samtal.
FINANSIÄRER: Vetenskapsrådet, Hjärt-Lungfonden, Pfizer AB, FoUU Primärvården Skåne och Svenska hypertonisällskapet.
KOMMENTAR ULLA EDÉLL-GUSTAFSSON
Viktig metodutveckling av omvårdnad vid hypertoni
Bara 14 procent av dem som behandlas med antihypertensiva läkemedel når rekommenderad blodtrycksnivå. Långsiktiga negativa effekter av hypertoni innebär avsevärda ekonomiska konsekvenser både för den enskilde och för samhället. Eftersom flertalet patienter upptäcks när de söker primärvården är det viktigt att det där finns en välorganiserad hypertonimottagning. Sjuksköterskan och läkaren måste vara ett väl fungerande team i behandlingen. Ofta kommer patienten regelbundet till sjuksköterskans mottagning för att mäta blodtrycket och få undervisning om blodtryckets betydelse och rådgivning om livsstilsförändringar. Många patienter med hypertoni har flera riskfaktorer och det kan ta åratal innan kliniska symtom av sjukdomen påvisas. Att hejda sjukdomsförloppet ställer extra krav på sjuksköterskans kompetens och förmåga till rådgivning samt att motivera patienten till följsamhet.
Få studier har utvärderat patientutbildning och behandlingsstrategier som leds av sjuksköterskor för patienter med hypertoni. I Eva Drevenhorns studie har effekterna av samtal utvärderats efter att sjuksköterskor utbildats i Stegmodellen, motiverande samtal och patientcentrering samt om riktlinjer för hjärt-kärlprevention, livsstilsfaktorer och läkemedelsbehandling.
Stegmodellen har med framgång använts i flera studier för att förändra olika stress- och riskbeteenden. Metodiken är tidskrävande. Att nå de olika stegen kan ta allt mellan flera månader till flera år. Men en fördel är att modellen kan användas när flera riskbeteenden ska förändras. Av studien framgår att kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten förbättrades och att patientens delaktighet i samtalet ökade. Likaså utvecklade sjuksköterskan en bättre struktur, och information och stöd blev mer individanpassade. Studiens metodik visar att utbildning och träning i samtalsmetodik kan resultera i att patienterna blir mer medvetna om när och hur de upplever symtom på ohälsa. Dessutom, att följa hur blodtrycket förändras motiverar till ökad följsamhet i behandlingen och att finna nya strategier för egenvård, något som ofta misslyckas i behandling av patienter med hypertoni. Metodiken kan med fördel användas av sjuksköterskor i den kliniska verksamheten. Detta är en viktig metodutveckling för omvårdnaden.