Nu förstår Linnéa varför hon åt för mycket
Med sina 133 kilo var Linnéa Enge Ledéus kvalificerad för fetmaoperation. I stället valde hon gruppbehandling med en kbt-metod — och fick hjälp att förstå sig själv och ändra sitt ätbeteende.
Linnéa Enge Ledéus har markerat sin midja med ett brett skärp. Utan att tveka ställer hon sig på vågen hos dietisten Helena Järnåsen. Den visar 84 kilo. I hela sitt vuxna liv har Linnéa pendlat i vikt. 2018 vägde hon 133 kilo och hade ett bmi på 41. Då rekommenderades hon gastric bypass-operation. Men för Linnéa var det en allra sista utväg som hon bara var beredd att ta om hon inte lyckades på något annat sätt.
— Jag har alltid förstått att mitt ätande handlar om känslor och beteende. När jag har mått dåligt fysiskt eller psykiskt har jag gått upp i vikt. Så jag ville först se om jag kunde hitta något som kunde hjälpa mig att se och förstå de här sambanden, säger hon.
Vetenskapligt utvärderad
Hon sökte på nätet och hittade ett kbt-program, som har utvärderats vetenskapligt i studier vid Karolinska institutet och Sahlgrenska akademin. Fokus ligger på att hitta orsakerna till överätande (att äta fel och för mycket) och bli medveten om hur stress, tankar och känslor påverkar ätbeteendet. När man ser sambanden kan man också påbörja en förändring.
Läs Vårdfokus intervju med Lisbeth Stahre som utarbetat metoden.
Helena Järnåsen är dietist vid Tannefors vårdcentral i Linköping och har lång erfarenhet av gruppbehandlingar med metoden som utvecklats av Lisbeth Stahre, medicine doktor i psykiatri. I januari startade hon grupp nummer 32.
— Den här metoden ger en bättre och mer bestående viktminskning jämfört med enbart rådgivning om kost och motion. Jag kan inte tänka mig att arbeta på något annat sätt nu och det är en förmån för mig att få följa de här grupperna, säger Helena Järnåsen.
Kräver tid och engagemang
Det är 8–10 deltagare i grupperna och under de tolv veckor som programmet pågår träffas de tre timmar en eftermiddag i veckan. Deltagarna måste dessutom ha tid för hemuppgifter. Efter de första tolv veckorna bestämmer deltagarna själva hur ofta de vill ses, oftast blir det en gång i månaden under uppföljningstiden som är ett och ett halvt år på Tannefors vårdcentral.
—Jag ställer alltid ingående frågor om de vill och kan satsa på det här. De måste förstå att det kräver tid och jag försöker vara tydlig med att det kan vara jobbigt, säger Helena Järnåsen.
De som deltar i gruppbehandlingen är alltså mycket motiverade. Med tiden blir det en stark sammanhållning i gruppen och man lär av varandra.
Tar bort fokus från maten
— Styrkan med den här metoden är att man tar bort fokus från maten. Det är sällan maten som är problemet utan det är en massa andra saker som gör att man ger sig själv alibi för att äta. Det kommer fram under våra samtal och deltagarna får själva syn på varför de överäter, säger Helena Järnåsen.
Vid varje träff diskuteras ett antal nyckelfrågor, till exempel: Vad har hänt under veckan? Hur har du tänkt kring det? Hur tror du att det har påverkat ditt ätbeteende? Hur skulle ett annat agerande se ut?
Går åt rätt håll nu
Det har varit många jobbiga stunder för Linnéa Enge Ledéus när hon börjat möta och förstå känslor som hon tidigare undvikit och inse varför hon ätit för mycket.
— Tidigare har det varit lättare att äta och trycka ner mina problem, det är som att jag sväljer allt. Det är inte kul att möta obehaget, men nu går det åt rätt håll hela tiden. Vi får också så mycket stöd av varandra, jag upptäcker saker hos mig själv i mötet med de andra i gruppen. Vi har alla mer eller mindre liknande problematik och kämpar tillsammans, säger hon.
Linnéa tycker också att det är en trygghet att veta hur mycket hon kan äta. I metoden är det valfritt att äta enligt olika dieter efter vad som passar personen bäst, men mängden regleras bland annat genom att man väger maten.
Äta utan skuld och skam
Hur mycket gruppdeltagarna går ner i vikt varierar. Helena Järnåsen bläddrar i sina papper och säger att alla går ner, vissa väldigt mycket. Många fortsätter att gå ner i vikt även efter de första intensiva tolv veckorna. Snittet efter två år för en del grupper har varit 18 kilo, för andra 5, 7 eller 11 kilo. Men det handlar inte bara om antalet kilo.
— Det är fantastiskt att se hur deltagarna får ett annat förhållande till mat. De kan äta utan skuld och skam och plötsligt blir det inte längre så laddat kring helger, julen kan bli lugn och trevlig i stället för ångestfylld.
För Linnéa Enge Ledéus har livet förändrats på många sätt. Förut hade hon svårt att få plats i sätena på bussen, hon kunde inte sitta på en stol med armstöd, hittade inte kläder i vanliga butiker och kände sig exkluderad i många sammanhang.
— Bara en sån sak som att jag nu kan sitta med benen i kors, jag kan knyta skorna och har lägre puls. Jag har en helt annan ork och smidighet. Det är också stor skillnad i hur jag blir bemött nu. Det känns konstigt, för även om jag blivit starkare inombords så är jag ju fortfarande samma Linnéa inuti.
Så fungerar kbt-programmet
- Utgår från att övervikt inte i första hand handlar om mat, utan om stress, självbild och negativa känslor.
- Arbetar med att deltagarna får insikt om varför de äter fel och ges verktyg att förändra orsakerna.
- Kombineras med ett kostprogram som är flexibelt när det gäller vad man ska äta men som reglerar mängden mat.
- Lisbeth Stahre som utvecklat metoden har utbildat omkring 300 sjuksköterskor, dietister och kuratorer som handleder grupper och enskilda med utgångspunkt i boken Övervikt handlar om känslor och handledarboken KBT vid övervikt och fetma. Handledarna behöver inte ha kbt-utbildning eller annan specifik kunskap, utan fungerar som diskussionspartner.