Resistenta bakterier dyra för sjukvården
Minst fem miljarder kronor blir kostnaden för patientvård på grund av resistenta bakterier fram till år 2024. Det visar nya beräkningar från Folkhälsomyndigheten.
I sjukvårdens kostnader för resistenta bakterier ingår patientvård och smittspårning. Notan landar på minst fem miljarder kronor fram till år 2024. Men det är lågt räknat och kräver att Sverige lyckas behålla den långsamma ökningstakt av resistenta bakterier som vi har i dag.
– Det är otroligt viktigt att hälso- och sjukvården agerar för en långsiktigt hållbar situation. Genom att fortsätta arbeta förebyggande mot resistenta bakterier i Sverige kan vi undvika mycket stora kostnader i framtiden, säger Malin Grape, enhetschef på Folkhälsomyndigheten.
Blir läget som i Tyskland fördubblas däremot notan. Blir situationen som i Italien landar kostnaden på 28 miljarder kronor.
Beräkningsmodellen är den första i sitt slag i världen och har redan skapat internationellt intresse. Den är framtagen för att beräkna sjukvårdens direkta kostnader för resistenta bakterier från 2015 fram till år 2024. De direkta kostnaderna är dyrare läkemedel, längre vårdtider och smittspårning. Beräkningen visar på en miniminivå och syftet är att ge underlag för att kunna planera inför framtiden.
– I slutändan är det ändå patienterna som drabbas av de största konsekvenserna när antibiotika inte fungerar, i form av extra lidande, ökad sjuklighet och dödlighet, säger Malin Grape.
Fakta
Beräkningarna bygger på att Sverige år 2024 kommer ha 40 000 fall av anmälningspliktig antibiotikaresistens, jämfört med dagens 14 000 fall om den nuvarande trenden fortsätter oförändrat.