Kvinnors hälsa

Så kan vården göra mer för kvinnor i klimakteriet

Så kan vården göra mer för kvinnor i klimakteriet
Med kunskap och stöd kan kvinnor må bättre i klimakteriet, visar Lena Rindners forskning. Arkivbild: Mostphotos

När en tonåring smäller i dörrar ses det som en normal fas i livet. Men knappast när en medelålders kvinna gör det. Alla behöver mer kunskap om klimakteriet, inte minst kvinnorna själva. Och sjuksköterskor i primärvården kan vara till stor hjälp, visar ny forskning.

Lena Rindner är distriktssköterska på Södra Torgets vårdcentral i Borås. I våras disputerade hon i ett ämne som hon brunnit för länge – kvinnors hälsa mitt i livet och hur primärvården kan stötta på bästa sätt.

Hon har arbetat inom primärvården större delen av sitt yrkesliv och varje dag mött kvinnor, mellan 45 och 60 år, som mår dåligt men inte riktigt kan sätta fingret på vad som är fel.

– De känner sig inte sjuka men mår heller inte bra. De känner inte igen sig själva och har många frågor och funderingar kring både psykiska och fysiska symptom. Ofta kopplat till det naturliga åldrandet, men många gånger utan att förstå det själva, berättar Lena Rindner.

”Det är viktigt att prata med kvinnor om stöttande relationer och realistiska mål i arbetslivet och privat”, säger Lena Rindner. Foto: Annika Nilsson

En tid av förändring

Det var efter några års erfarenhet som skolsköterska som hon fick idén, att primärvården borde kunna informera och stötta kvinnor i klimakteriet. Precis som hon hållit i gruppsamtal och utbildningar med tonårstjejer om kroppens förändringar både psykiskt och fysiskt när hormonerna svänger som mest i puberteten.

När möjligheten dök upp att forska på området tog hon chansen. Nu har hon, tillsammans med en forskarkollega, genomfört flera studier som bland annat visar att ökad kunskap och individuellt stöd från primärvården kan minska kvinnors besvär under klimakteriet.

Fem år före sista mensen och fem år efter är den period som brukar skaka om många kvinnor. Och ofta sammanfaller de hormonella förändringarna med andra stora känslomässiga prövningar, som åldrande föräldrar, tonårsbarn som strular, barnbarn, barn som flyttar hemifrån, nya karriärsteg och annat som sätter press på en människa under en redan skör period i livet.

– Många kvinnor kan känna sig nedstämda, energilösa, otillräckliga och reagera med humörförändringar på ett sätt som gör att de inte känner igen sig själva, säger Lena Rindner.

Kunskap finns – men vad görs?

Hon berättar att det i dag finns mycket evidensbaserad kunskap om klimakteriet. Bland annat vet vi att torra slemhinnor drabbar cirka 34 procent av alla kvinnor i peri-menopaus (alltså tiden före sista mensen och 12 månader efter sista mens) och cirka hälften i post-menopaus (tiden 12 månader efter sista mensen). Humörsvängningar drabbar upp till hälften av alla kvinnor i den här fasen av livet. Cirka hälften utvecklar högt blodtryck före 60 års ålder. Vi vet också att psykisk- och stressrelaterad ohälsa är den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivningar hos kvinnor mellan 45 och 60 år.

Däremot är kunskapen om hur vården kan stötta, behandla och samordna sina insatser för den här patientgruppen inte lika omfattande. De studier som Lena Rindner gjort tillsammans med sitt forskarteamet är de första i sitt slag i Sverige.

Så kan primärvården stötta kvinnor i klimakteriet

  • Genom att använda MRS, ett validerat frågeformulär för att kartlägga svårighetsgraden av symptom och hälsorelaterad livskvalitet, går det att få en profilbild av kvinnan att arbeta vidare från.
  • Se till helheten med ett bio-psykosocialt perspektiv när en kvinna i åldrarna 45-60 år söker vård för symtom som kan vara relaterade till livsfasen klimakteriet. Fysiska och psykiska symptom hänger ofta samman. Sociala relationer är det som visat sig påverka måendet i störst utsträckning.
  • Distriktssköterskor kan spela en extra viktig roll, med sitt ansvar för det fördjupande hälsoförebyggande arbetet, det naturliga åldrandet och förskrivningsrätt på lokalt östrogen.
  • Besvär med fysisk och psykisk hälsa under livsfasen klimakteriet orsakar mycket besök i primärvården och är även orsak till långtidssjukskrivningar. Två viktiga argument, förutom kvinnors behov av stöd, för att primärvården ska jobba med klimakterierådgivning.
  • Den randomiserade kontrollerade studie som Lena Rindner arbetat med visar att grupputbildning och personcentrerade individuella samtal om ämnen relaterade till klimakteriet förbättrar kvinnors livskvalitet och minskar psykiska, fysiska och urogenitala symtom. Individuella samtal har bäst effekt på psykiska besvär, enligt en långtidsuppföljning efter ett år.

Källa: Lena Rindner

Resultatet visar att både utbildning i grupp och personcentrerade individuella samtal i primärvårdens regi ger väldigt bra utfall på kvinnornas mående. Men att de individuella personcentrerade samtalen hjälper bäst på längre sikt.

– Båda behövs. Båda har effekt på kvinnornas livskvalitet. Men har man bara en påse med pengar så är det nog de personcentrerade individuella samtalen man bör satsa på, säger Lena Rindner.

Relationer påverkar mest

Att det personliga stödet är viktigt visar en annan del av hennes avhandling, där hon studerat symptom och livskvalitet kopplat till hälsa hos kvinnor mellan 45 och 55 år. Den här delen av forskningen visar att kvinnornas livskvalitet i den här fasen av livet påverkas mer av psykisk ohälsa än av fysiska besvär som vallningar och svettningar. Viktigt för vården att tänka på, menar Lena Rindner.

– Livsfasen klimakteriet är inte bara vallningar och svettningar utan också en tid av stora psykosociala förändringar. God mental hälsa är en betydelsefull faktor för att klara livets upp och nergångar. De flesta kvinnor lever cirka en tredjedel av sina liv efter sista menstruationen och det är viktigt att denna tid ska vara bra, säger hon.

Det som stack ut mest hos kvinnorna i studien som mådde bäst var att de hade en bra relation med en stöttande partner. Ett annat resultat som förvånade Lena Rindner och hennes forskarkollegor var att högutbildade kvinnor mådde sämst mentalt när de genomgick klimakteriet. Kanske på grund av högre karriärambitioner och pressen från ett slimmat arbetsliv. I kombination med en hektisk vardag och för lite tid till återhämning.

”Bara” en fas i livet

Arbetsgivare, familjemedlemmar, partners och kvinnorna själva. Det behövs större förståelse hos alla för vad det innebär att gå igenom klimakteriet och mer kunskap kan underlätta den här livsfasen, säger Lena Rindner.

– Tonårsbarn har vi mer acceptans för när de slänger i dörrarna. Vi vet att hormonerna påverkar kvinnor strax efter att de fött barn. Och egentligen är det samma sak som sker i klimakteriet.

För det handlar om en livsfas, en övergång. En skörare period som kommer att gå över, precis som tonåren. Stöd, kunskap och olika behandlingsalternativ är viktigt för att må så bra som möjligt under tiden. Och den som får rätt hjälp kan komma ut starkare på andra sidan.

Om livsfasen klimakteriet

  • Klimakteriet är en period på cirka fem år före och efter sista menstruationen, med hormonella, andra kroppsliga och psykosociala förändringar.
  • Menopause innebär sista menstruationen, en övergång från en reproduktiv till en icke reproduktiv fas, med minskade östrogennivåer när äggstockarna åldras och gradvis tappar funktion.
  • Vanliga symtom: vallningar, svettningar, sömnproblem, muskel- och ledbesvär, stelhet, urininkontinens, vaginal torrhet, lokalt östrogenbristbesvär, nedstämdhet, energilöshet, oro, humörförändringar, torr hud.

Källa: Göteborgs universitet

Det är i primärvården som hjälpen bör finnas, säger Lena Rindner. Många kvinnor söker för sina besvär här, primärvården är första linjens vård och nu finns också nya riktlinjer på området och fler är på väg.

Viktigt att se hela kvinnan

Just distriktssköterskor tycker hon har en extra viktig roll att fylla. De har förskrivningsrätt på lokalt östrogen och tekniska hjälpmedel. Stor kunskap om inkontinensbehandling och det naturliga åldrandet. Dessutom en central roll när det kommer till hälsoförebyggande arbete och vårdsamordning, vilket krävs för att hjälpa kvinnorna på ett bra sätt.

På Södra Torgets vårdcentral i Borås arbetar Lena Rindner själv som klimakterierådgivare. Sedan en tid tillbaka har hon och en forskarkollega börjat bygga upp en klimakteriemottagning där de arbetar utifrån medicinska riktlinjer och forskning, bland annat den de själva fått fram.

Det första som sker när en kvinna kommer till mottagningen är att hennes symptom kartläggs och analyseras. Kanske är det samtalsstöd hon behöver mest? Om det finns behov av östrogenbehandling tas prover. Lena Rindner kan som spindeln i nätet slussa vidare till läkare, fysioterapeut eller andra instanser i vården.

– Det viktigaste är att ha en helhetssyn, hur hela livssituationen påverkar livskvalitet och mående. Vi kan inte bara titta på sömnen, värk i leder eller torra slemhinnor. Vi måste se kvinnors hälsa i en helhet, säger Lena Rindner.

Vårdfokus nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för oss i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida