Självkänsla viktig för hälsan
Henrika Jormfeldt med flera. Construct validity of a health question-naire intended to measure the subjective experience of health among patients in mental health services. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing 2008;15:238-245. (Studien är den avslutande artikeln i avhandlingen Dimensions of health among patients in mental health services, Lunds universitet.)
BAKGRUND:
Den psykiatriska vården har ofta kritiserats för att sakna systematiska hälsofrämjande åtgärder, liksom att begreppet hälsa ofta anses som liktydigt med frånvaro av sjukdomssymtom utifrån ett biomedicinskt perspektiv. Därför är det av vikt att utveckla metoder för att definiera och mäta subjektivt upplevd hälsa hos patienter ur ett bredare perspektiv.
SYFTE:
Att undersöka begreppsvaliditeten hos ett nyutvecklat hälsoformulär ämnat att mäta subjektivt upplevd hälsa hos patienter i psykiatrisk vård. Hypotesen var att subjektivt upplevd hälsa skulle samvariera positivt med självskattad självkänsla, empowerment och livskvalitet och negativt med psykiatriska symtom, stigmatisering och diskriminering.
METOD:
Studien är en tvärsnittsstudie med ett randomiserat urval om 139 patienter i psykiatrisk öppenvård. Patienterna besvarade det nykonstruerade hälsoinstrumentet och sex ytterligare frågeformulär med frågor angående självskattad självkänsla, psykiatriska symtom, beslutsförmåga, livskvalitet liksom erfarenheter av stigmatisering och nedvärderande attityder. Data undersöktes med hjälp av olika typer av sambandsanalyser i statistikprogrammet spss.
RESULTAT:
Den förväntade hypotesen bekräftades i huvudsak och styrker antagandet att hälsa är ett mångdimensionellt begrepp som inte kan förenklas och göras liktydigt med frånvaro av sjukdom. Självkänsla, symtom och livskvalitet förklarade sammanlagt 70 procent av begreppet hälsa. Begreppet hälsa så som det skildras i hälsoformuläret samvarierar till cirka 60 procent med självkänsla medan det samvarierar med knappt 6 procent med frånvaro av psykiatriska symtom.
KONKLUSION:
Resultatet i denna studie pekar mot att hälsa så som det mäts med hjälp av det nyutvecklade hälsoformuläret kan vara ett användbart redskap i utvärdering av patienters hälsa både i kliniskt omvårdnadsarbete och i omvårdnadsforskning. Då så lite som knappt 6 procent av individuellt upplevd hälsa tycks förklaras av frånvaro av psykiatriska symtom, är det inte tillräckligt att den psykiatriska vården fokuserar enbart eller i huvudsak på diagnostisering och symtomlindring. Ytterligare en implikation för den psykiatriska vården är att resurser till insatser som stödjer patienters självkänsla bör förstärkas, då så mycket som cirka 60 procent av den individuellt upplevda hälsan tycks förklaras av självkänsla.
FINANSIÄRER:
Psykiatrin i Halland, Vetenskapliga rådet FoU Primärvården i Falkenberg.
KOMMENTAR
Agneta Berg
Hälsa är mer än frånvaro av sjukdom
Henrika Jormfeldt med fleras artikel är ett viktigt bidrag i strävan efter att kunna bedöma subjektiv hälsa hos patienter i psykiatrisk vård. Många personer som lider av psykisk ohälsa eller psykiatriska sjukdomstillstånd har svårt att själva sätta ord på och verbalt formulera sitt hälsotillstånd. Därför är det värdefullt att i vården ha tillgång till valida och reliabla självskattningsinstrument som komplement för att kunna få en uppfattning om hur patienterna upplever sin hälsa. Hälsa är ett viktigt och centralt begrepp i omvårdnad och flertalet menar att fenomenet hälsa innefattar många olika dimensioner och således inte kan reduceras till att endast omfatta frånvaro av sjukdom. Resultatet i studien visar till exempel att en stark självkänsla, frånvaro av symtom och en hög livskvalitet är betydelsefullt för hälsan. Detta är viktigt att beakta inom den psykiatriska vården där man på senare år visserligen har fått ett mer holistiskt perspektiv på hälsa, men där det fortfarande är vanligt att betrakta hälsa just som frånvaro av sjukdom.
För att kunna mäta olika dimensioner av hälsa har författarna utvecklat ett självskattningsformulär, Health questionnarie (hq). Att utveckla ett giltigt och tillförlitligt frågeformulär är en omständlig procedur som kräver flera olika slags tester och jämförelser. I denna artikel har författarna tagit ytterligare ett steg på vägen genom att undersöka begreppsvaliditeten hos hq genom att ta reda på hur begreppet hälsa är sammankopplat med andra närliggande begrepp, som till exempel självkänsla, symtom och livskvalitet.
Författarna frågade 239 slumpmässigt utvalda polikliniska patienter om de ville delta i studien genom att besvara olika frågeformulär. Sammanlagt 139 patienter deltog. Bortfallet får betraktas som acceptabelt, men värdet av resultatet begränsas i någon mån av att någon bortfallsanalys inte är genomförd. Ett viktigt resultat är att antagandet om att hälsa är mer än frånvaro av sjukdom kunde styrkas.
Studien är väl genomförd. Det är min förhoppning att Henrika Jormfeldt och medarbetare fortsätter på inslagen väg. Ytterligare kunskap behövs om hq är användbart även för inneliggande patienter och till specifika psykiatriska sjukdomstillstånd, innan en mer generell användning av hq för att utvärdera patienters hälsa kan rekommenderas.
AGNETA BERG
docent i vårdvetenskap/omvårdnad,
specialistsjuksköterska i psykiatrisk vård,
sektionen för hälsa och samhälle,
Högskolan i Kristianstad