Starka skuldkänslor hos sjuksköterskor som röker

Att riskera sin egen hälsa genom att röka eller snusa och samtidigt ge råd till patienter om att leva hälsosamt går inte riktigt ihop. På ett internat med tobaksavvänjning får nikotinberoende sjuksköterskor hjälp.

Mona Ringbjer har länge arbetat med tobaksavvänjning och mött många som vill ha hjälp med att bli av med sitt beroende. Aldrig, säger hon, har hon mött någon yrkesgrupp som har så starka skuldkänslor kring sin rökning som sjuksköterskor.

– Det är svårt att vara sjuksköterska och ha ett beroende. Det kan kännas oärligt i mötet med patienter som ska behandlas för något har med rökning eller snusning att göra, eller att jobba inom öppenvården och prata om vikten av att sluta röka. Många berättar att det känns som de ljuger hela tiden, säger Mona Ringbjer.

Sponsrat av Vårdförbundet

Vårdförbundet har sponsrat ett tobaksavvänjningsprojekt som vänder sig till medlemmar. Nyligen avslutades en av behandlingsveckorna på Riddersviks gård utanför Stockholm. 13 nikotinberoende sjuksköterskor samlades för att få hjälp med sitt beroende. Många av dem har rökt eller snusat i 30-40 år.

Caroline Ekdahl är ett undantag. Hon är 27 år och började röka när hon var 12. Hon anmälde sig till behandlingen för att hon hade lovat sig själv att sluta när hon var nyutexaminerad sjuksköterska. Det visade sig vara svårare än hon hade trott.

– Jag hade försökt sluta tidigare, så där lite halvhjärtat, och lyckats hålla upp i några månader. När jag skulle ta examen var jag verkligen motiverad och intalade mig att det inte skulle vara så svårt att bli rökfri. Men det var nikotinet som hade kontroll över mig, inte tvärtom, säger hon.

En svår insikt

Efter att ha anmält sig till behandlingen blev hon uppringd och fick frågor om rökvanor och motivation. När hon berättade om insikten att hon faktiskt inte kunde sluta – fast hon ville – insåg hon att den tagit henne hårdare än hon hade kunnat föreställa sig.

De senaste åren har Caroline Ekdahl rökt 15 cigaretter per dag.

– Sedan jag började mitt första jobb har jag inte rökt på dagarna. Inga rökpauser alls. Att vara sjuksköterska på en medicinklinik och ta emot KOL-patienter och vara rökare går inte ihop. Men det var tufft och ibland kompenserade jag de rökfria arbetspassen med att röka flera cigaretter på rad efter jobbet.

Den skuld och skam som Mona Ringbjer talar om förstår hon precis. Att se konsekvenserna av rökning, möta patienter som fått cancer eller KOL gör hälsoriskerna verkliga. Att hjälpa andra att bibehålla hälsan och själv vara rökare känns falskt.

– Det blir svårt att rättfärdiga sig själv, säger Caroline Ekdahl.

Receptorer med gott minne

En del av tobaksavvänjningsbehandlingen är faktabaserad. Deltagarna har fått lära sig att nikotinet liknar acetylkolin som är en transmittorsubstans i vårt nervsystem. Nikotinet tävlar om plats på receptorerna i hjärnan och ju mer nikotin man ger kroppen desto fler receptorer bildas och tar emot nikotinet. Även foster utsätts genom att deras receptorer ökar när mamman röker under graviditeten. Kunskapen var en ögonöppnare för många.

Mona Ringbjer berättar att det inte tar mer än en till två veckor att bli av med det fysiologiska beroendet. Det svåra är att receptorerna minns nikotinbegäret. Det är receptorerna som påverkar det psykologiska beroendet, socialt behov och gamla vanor. Inbitna tobaksbrukare behöver strategier för att leda hjärnans receptorer i en annan riktning än mot nikotinet. Det gäller att ersätta behoven med annat.

– För snusare är ett tips att ha något annat än snus i en ask i fickan. Ersätt det med ingefära, blåbär, russin eller något annat som är nyttigt. Inte godis. Till sist slutar man att fara efter den där asken gång på gång, säger hon.

Lär sig skapa målbilder

Under behandlingen lär sig deltagarna att tänka i en ny riktning. Mona Ringbjer är noga med att understryka att hon undviker pekpinnar och inte vill skapa dåligt samvete. Målet är i stället att få koll på sitt bruk och få koll på självkänslan. Det ökar självförtroendet. En del i behandlingen är att deltagarna ska ha en målbild för livet som tobaksfri.

Hon tillägger också att kunskap om hur läkemedel används vid tobaksavvänjning är viktigt för sjuksköterskor.

– Återfall kan man se som lärande, men det är viktigt ta tillbaka sin målbild och träna på nya strategier. Viktigast är att inte låta tobaken ta kontrollen över dig, säger Mona Ringbjer.

Caroline Ekdahl är på god väg att skapa en ny självbild.

– Jag har fått kunskaper både om beroende och om mig själv och jag har lärt mig ett nytt tänkesätt: det ska bli skönt att slippa röka. Tidigare när jag slutat har jag tänkt ”nu kan jag inte gå på den där festen”. Det är bara vinster med att inte röka och bäst av allt: jag kan leva som jag lär och får ihop bilderna av mig själv. Det känns som att ha blivit av med en hotfull skugga eller en tung sten.