Tummen ned för vårdvalet

En dånande misstroendeförklaring mot vårdvalssystemet. Det ger medlemmar i Halland, Västmanland och Stockholm, där vårdvalet nu har funnits minst ett år.

27 februari 2009

I höstas skickade Vårdförbundet ut en enkät till medlemmar i de tre landsting där vårdvalet då var infört: Halland, Västmanland och Stockholm. De har fått svara på 15 frågor om modellen i sitt landsting. Resultatet är nu sammanställt.

Urvalet är inte statistiskt och svarsfrekvensen låg. Ändå är utslaget tydligt: på de allra flesta punkter ser en stor majoritet, mellan 60 och 80 procent, negativa konsekvenser av vårdvalet. Andelen som upplever sig ha positiva erfarenheter ligger runt 10–15 procent.

På ett par punkter är tendensen den motsatta. Det gäller patienternas valfrihet och konkurrensen. Men bilden är inte entydig ens när det gäller dessa områden. Drygt hälften anser att vårdvalet har främjat valfriheten. Å andra sidan tycker nästan 40 procent att patientens ställning inte har stärkts genom vårdvalet, medan 30 procent anser att så är fallet.

Konkurrensen har ökat genom vårdvalet. Det säger 77 procent av de tillfrågade. Men nästan lika många – 66 procent – anser att det är en konkurrens på ojämlika villkor. Hälften av dem som svarar tycker inte att modellen ger landstinget kontroll över kostnadsutvecklingen, medan en fjärdedel instämmer i påståendet.

Ger vårdvalet förutsättningar för att nå målet om en vård på lika villkor? Nej, säger 70 procent. Ger vårdvalet goda förutsättningar för det förebyggande arbetet? Nej, säger 76 procent. Ger vårdvalet förutsättningar för en professionell kompetensutveckling? Nej, säger 70 procent. Är den professionella autonomin stor? Nej, säger 63 procent. Främjas kvaliteten? Nej, säger 72 procent.

71 procent tycker att vårdvalet påverkar arbetssituationen. Nästan lika många svarar nej på frågan om vårdvalsmodellen ger vårdenheterna frihet att själva organisera arbetet. Ekonomin för de enheter som ingår i systemet påverkas negativt, säger 64 procent. 43 procent svarar nej på frågan om modellen ger möjligheter att starta egen verksamhet, medan 27 procent ser en sådan möjlighet.

Eftersom de allra flesta svar kommer från Stockholm slår åsikterna därifrån igenom i det totala svaret.

Ulla Althin, ordförande i Stockholm, tror att det redovisade missnöjet hade varit ännu större om undersökningen bara hade gjorts i Stockholm.

– Resultatet speglar det vi känner i luften när vi pratar med våra medlemmar, säger hon. Frihet att organisera arbetet, den professionella autonomin, vård på lika villkor – på alla dessa punkter och de flesta andra är missnöjet mycket stort.

Enkäten gick ut till totalt 640 medlemmar med e-postadress registrerad hos Vårdförbundet. 39 procent svarade. Av dem arbetar betydligt mer än hälften i Stockholm.

Läs hela enkäten på: www.vardforbundet.se, rubriken Vårdförbundet tycker/Rapporter och fakta

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida