Ungas psykiska hälsa blir allt sämre i Sverige
Totalt sett blir hälsan allt bättre i Sverige, men de sociala skillnaderna är fortfarande stora och den psykiska ohälsan fortsätter att öka bland unga. Det visar Folkhälsorapporten som presenterades av Socialstyrelsen i dag.
Sedan slutet av 1980-talet, då mätningarna av ungas psykiska hälsa påbörjades, har andelen 16 till 24-åringar som upplever ängslan, oro eller ångest ökat.
De senaste åren uppger så många som 30 procent av de unga kvinnorna och 14 procent av de yngre männen sådana besvär.
Många kvinnor försöker ta sitt liv
Allt fler vårdas också på sjukhus för depression och ångest. Och självmordsförsöken ökar – särskilt bland unga kvinnor. År 2007 försökte cirka 360 av 100 000 unga kvinnor ta sitt liv. Det är mer än dubbelt så många som män i samma ålder.
Ökningen har varit dramatisk sedan 1999. Däremot ökar inte antalet fullbordade självmord. Men de minskar inte heller, vilket självmorden gör i alla andra åldersgrupper.
Ökningen av den psykiska ohälsan är oberoende av de ungas ursprung, familjeförhållanden, socioekonomi, anställningsförhållanden eller arbetsmarknadsstatus. Och den påverkas inte av om de bor i glesbygd eller i städer. Vad den här utvecklingen beror på kan Socialstyrelsens Maria Danielsson inte svara på.
– Vi vet inte. Men eftersom det drabbar brett, oberoende av samhällsklass och familjeförhållanden måste orsakerna sökas i sådana förhållanden som påverkar flertalet ungdomar.
– Utvecklingen började på 1990-talet då möjligheterna för unga utan utbildning att få jobb minskade. Den psykiska ohälsan ökade under 90-talet, även högre upp i de yrkesverksamma åldrarna, men här har utvecklingen stannat av och minskar på 2000-talet. Varför det fortsätter att öka bland ungdomar är viktigt att ta reda på, säger Maria Danielsson .
Hälsan blir bättre totalt sett
Totalt sett förbättras hälsan i Sverige. Allt färre drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar och dödligheten har minskat kraftigt. Svenskarna äter bättre, röker mindre och lever längre.
Men det finns sociala skillnader. Till exempel ökar dödligheten i lungcancer bland kvinnor, mest bland de kvinnor som bara har grundskoleutbildning. Likaså är värk i skuldror, nacke och axlar samt sömnbesvär vanligare bland personer med lägre utbildning än bland högutbildade män och kvinnor.
En ny folkhälsorapport presenteras vart fjärde år. Den första presenterades 1987. Årets rapport är den sjunde i ordningen.