Våld i nära relationer

Sjukvården överger kvinnor som utsatts för våld

Sjukvården överger kvinnor som utsatts för våld
Sjuksköterskan Darcia Pratt Eriksson disputerar vid Sahlgrenska akademin i dag.

Våldsutsatta kvinnor känner sig övergivna av både vårdpersonal och myndigheter. Brist på samordning, tid och mod att ställa frågor gör att personalen inte ger det stöd de skulle kunna ge.

Alltför många kvinnor som kommer till sjukhusens akutmottagningar har utsatts för våld av sin partner. Och alltför sällan tar vårdpersonalen sig tid att fråga: ”Har du blivit slagen?” 

Darcia Pratt Eriksson, akutsjuksköterska och specialist inom operations- och traumavård, disputerar i dag på en doktorsavhandling om våld i nära relationer. I sin forskning har hon undersökt hur vanligt det är att kvinnor utsätts för våld och hur de bemöts av personal inom akutsjukvården.

– Jag har lång erfarenhet som sjuksköterska i akutsjukvård och har mött många utsatta kvinnor genom åren. De kommer med skador som de förklarar med att de har ramlat, men som helt uppenbart har orsakats av våld. Jag har lärt mig att om vi inom vården inte ställer frågor – då berättar heller inte kvinnorna vad de utsatts för, säger Darcia Pratt Eriksson.

Intervjuer och enkät

I sina studier har hon och hennes forskarkolleger intervjuat tolv kvinnor om deras upplevelser av partnervåld. De har också använt frågeformuläret Abuse assessment screen, AAS, där fem frågor har ställts till 300 utvalda kvinnor som kom till akutmottagningen på ett sjukhus i en liten stad. 234 besvarade frågorna, 82 av dem hade utsatts för våld.

De intervjuade kvinnorna berättar om brist på professionellt bemötande både från sjukvården, socialtjänsten och polisen.

– Deras berättelser visar att det saknas samarbete både mellan akutsjukvården och psykiatrin och mellan sjukvården och myndigheterna. Kvinnorna berättar också om svårigheter att få läkarintyg, om problem i kontakter med försäkringskassan och om en lång väntan på besked från domstol – som ibland slutar med att deras fall läggs ner. De upplever att de inte får stöd från något håll.

Hinner inte fråga

Darcia Pratt Eriksson förstår akutpersonalens dilemma. Med högt patienttryck och mycket stress har man inte riktigt tid att vara inkännande och ställa frågor om våld – även om man anar att något inte står rätt till. I den bästa av världar, säger hon, skulle frågan ställas till alla.

– Men om det inte går ska personalen åtminstone fråga vid minsta misstanke om att våld kan vara orsak till patientens skador.

Frågeformuläret AAS har använts i flera internationella studier, men det är första gången det används inom akutsjukvården. Att det består av endast fem frågor underlättar för personalen att hinna ställa dem. Den första lyder: Har du någon gång utsatts för psykisk eller fysisk misshandel av din partner eller av någon annan för dig betydelsefull person? De övriga fyra frågorna riktar sig till kvinnor som är eller har varit gravida.

– Om jag blev förvånad över något i forskningsresultaten så var det att våldet minskade när kvinnan var gravid. Även små barn gjorde att kvinnan blev mindre utsatt. Tyvärr var en upptäckt också att fler barn under 18 år än vi befarade var hemma när det hände, säger Darcia Pratt Eriksson.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida