Motvillig feminist startade förening som senare blev Vårdförbundet

Bertha Wellin bröt mot alla normer. Hon var en av de första kvinnorna i riksdagen, hon slogs för sjuksköterskors löner, och levde med en annan kvinna. Men ändå tog hon avstånd från kvinnorörelsen.

Kvinnorna ropade allt högre efter rösträtt i början av 1900-talet. Motståndet var stort, men 1921 blev rösträtten allmän och kvinnor kunde även röstas in i riksdagen. En av de första fem var högerpolitikern Bertha Wellin, som var sjuksköterska. Det har nu hunnit gå 100 år sedan dess.

Bertha Wellin deltog inte i rösträttskampen och fortsatte ta avstånd från kvinnorörelsen. Ändå lyckades hon förändra mycket till det bättre för kvinnor – och sjuksköterskor.

Bok om Berta Wellin

Berta Wellin var en stark – motsägelsefull – kvinna, vilket väckt Sara Heymans intresse.

Sara Heyman är journalist och har tidigare skrivit boken ”Sjukt, syster!”, om sjuksköterskeprofessionens utveckling. I dag på internationella kvinnodagen släpps hennes nya bok om Bertha Wellin.

– Hon är så spännande, jag har inte kunna släppa henne, säger Sara Heyman.

Sara Heyman är också sjuksköterska, och trots att hon både arbetar som journalist och skriver böcker har hon hoppat in och arbetat i sjukvården förra våren när pandemin kom och i julhelgerna.

Var högerpolitiker

Berta Wellin (1870–1951) var högerpolitiker.

– Som högerkvinna var det inte så lätt, eftersom högerpartiet in i det sista var emot kvinnlig rösträtt. Men det fanns trots det många högerkvinnor som var aktiva rösträttsförespråkare. Bertha Wellin var dock inte en av dem, säger Sara Heyman.

Men Bertha Wellin var ändå radikal. Hon ville att sjuksköterskor ska sluta niga och föreslog särbeskattning ett halvt sekel innan det genomfördes. Hon valdes in i Stockholms stadsfullmäktige för högerpartiet innan partiet ens hade godkänt kvinnor att bli medlemmar i partiet.

– Hon drev en ständig kamp för att kvinnor skulle engagera sig i samhället, och ta plats i beslutsfattande församlingar och styrelser. Hon ansåg att kvinnor behövdes, då de kunde bidra till bland annat klokare beslut och större sparsamhet med skattepengar och andra gemensamma medel. 

Svensk sjuksköterskeförening

Bertha Wellin är med och grundar Stockholms moderata kvinnoförbund och Svensk sjuksköterskeförening, som senare, 1933, blev en fackförening, och långt senare bytte namn till dagens Vårdförbundet. I dag är Svensk sjuksköterskeförening en professionsförening.

Bertha Wellin bröt mot en rad normer på sin tid. Hon talade, betedde sig och såg ut annorlunda än de flesta andra kvinnor. Dessutom hade hon också en livslång relation med en annan kvinna.

Bertha Wellin utbildade sig till Sophiasyster och fick en placering på Falu lasarett där hon var både operationssjuksköterska och översköterska. Så småningom började hon arbeta på Serafimerlasarettet i Stockholm.

Bertha Wellin blev sedan engagerad i bildandet av den nationella föreningen för sjuksköterskor, ungefär vid samma tid som hon lämnade det kliniska arbetet.

– Hon stred hårt för bättre villkor för sjuksköterskor på många sätt, både i stadsfullmäktige och riksdag, bland annat för högre löner. Hon såg till att fabrikssköterskor omfattades av samma pensionssystem som sjuksköterskor som var anställda på sjukhus.

Skydda yrkestiteln

Bertha Wellin var också engagerad i kvaliteten på utbildningarna, och i arbetet för att skydda yrkestiteln, så att inte vem som helst fick kalla sig sjuksköterska. 

– Men hon ville inte att sjuksköterskor skulle omfattas av arbetstidslagarna, eftersom hon ansåg att det var för fyrkantigt för det så särpräglade omvårdnadsarbetet. ”Uppgiften att lindra lidande kan man inte bara lämna för att klockan blir 18”, ungefär, säger Sara Heyman om huvudpersonen i sin biografi.