Marina Fryxell, sjuksköterska: Jag gick hem med ett leende efter att ha jobbat tre kvällar på rad
Vi sjuksköterskor behöver mer än bara löften om förbättringar - vi behöver konkreta åtgärder som omedelbart kan lindra vår arbetsbörda och förbättra vår arbetsmiljö. Så skriver Marina Fryxell, sjuksköterska på Akademiska sjukhuset, i en insändare där hon berättar om de första arbetsdagarna under den pågående blockaden.
För första gången på länge så gick jag hem igår med ett stort leende på mina läppar efter att ha jobbat tre kvällar i rad under helgen.
Ni kanske undrar varför?
Jag fick gå hem i rätt tid ALLA TRE DAGARNA! Jag hade även energi kvar efter arbetspasset pga en rimlig arbetsbelastning.
Hur kommer detta sig?
Jo, för vi hade en sjuksköterskeresurs under dag- och kvällspasset. Detta för att kunna täcka upp vid sjuklucka under blockaden. Vanligtvis har man inte alltid denna möjlighet till resurser, men vilken stor skillnad det blir.
Just denna helg fanns jag som resurs och stöttade mina kollegor med det kliniska arbetet samt hade tid att hjälpa nya kollegor att komma in i arbetet och dess rutiner. Jag fanns även där som hjälp med prioritering. Samtliga kollegor fick komma hem i rätt tid. Detta är inte alltid en självklarhet, men jag önskar att det vore det.
Det jag begär är inte orimligt. Det jag begär är en trygg framtid för sjukvården.
Egna tankar:
Det första jag begär är en rimlig arbetsbelastning och detta kräver att det finns rätt resurser. Chefer behöver få rätt mandat och förutsättningar för att kunna göra dessa förändringar.
Det andra jag begär är ett hälsosamt schema och en förkortad arbetstid. Min kropp och mitt sinne ska orka jobba som sjuksköterska minst 40 år till. Vi som jobbar inom sjukvården offrar mycket av vår hälsa för att kunna finnas där för dig eller anhöriga dygnet runt. Vi finns där för dig till exempel under påsk, midsommar och jul. Detta trots att vi har en egen familj som väntar på oss hemma. Det vi vill ha tillbaka är uppskattning för vårt arbete och, som sagt, resurser för att klara detta.
Det tredje jag begär är en rimlig lön som går att leva på. 2023 publicerade regeringen om ett förhöjt försörjningskrav för arbetstillstånd. Försörjningskravet höjdes till 26 560 kronor i månaden detta år. Detta ansåg man var en rimlig lön för att precis kunna klara sin ekonomi i Sverige. År 2023 hade jag själv en lön som inte var långt ifrån denna siffra. Idag, med tre års yrkeserfarenhet, har jag fortfarande inte kommit över en lön på 30 000 kronor i månaden (före skatt). Jag själv har utgifter på över 18 000 kronor i månaden.
Tänk på de medarbetare som är ensamstående och har barn eller är sjukskrivna. Hur är det tänkt att vi ska kunna leva på vår lön? Tycker man att det är en rimlig lön för någon med tre års universitetsutbildning och som gör så mycket för samhället?
Det jag begär är inte orimligt. Det jag begär är en trygg framtid för sjukvården. Vi sjuksköterskor behövs för att sjukvården ska kunna fungera. Men då måste vi få rätt förutsättningar för att orka, för nu klarar vi inte mer.
Vi sjuksköterskor behöver mer än bara löften om förbättringar; vi behöver konkreta åtgärder som omedelbart kan lindra vår arbetsbörda och förbättra vår arbetsmiljö. Vi ”skriker” på hjälp och önskar att ni med det rätta mandatet lyssnar. Vi har alla samma mål: Trygg och säker vård.
//Marina Fryxell, sjuksköterska, Akademiska sjukhuset