Attackerna ett hot mot sjukvården som neutrala zoner
I dag är det sex år sedan inbördeskriget i Syrien bröt ut. En studie som publiceras i The Lancet visar att över 800 vårdarbetare har dött i medvetna attacker som hotar sjukvårdens fredade ställning i konflikter. Nu måste världssamfundet vakna, skriver författarna.
Studien, som bygger på data från flera källor, analyserar vilka effekter kriget haft på hälso- och sjukvården och dess personal. Det är den första rapporten från Commission on Syria, som startats gemensamt av den medicinska tidskriften The Lancet och den medicinska fakulteten vid Beiruts amerikanska universitet.
I inbördeskrigets Syrien har det blivit en välanvänd strategi att försöka kontrollera befolkningen genom att strypa tillgången till sjukvård. Under det sex år långa kriget har minst 814 sjukvårdsarbetare dödats hittills, vilket anses vara en grov underskattning. Samtidigt skedde nästan 200 angrepp mot olika vårdinrättningar bara under 2016. Det är en kraftig ökning från 2012 då 91 attacker genomfördes.
Återkommande bombningar
Att det är en medveten strategi från de stridande parternas sida märks inte minst på att samma sjukvårdsinrättningar attackerats vid flera tillfällen. Artikelförfattarna nämner sjukhuset Kafr Zita, som oppositionen byggde i en bunker under ett berg, som bombats 33 gånger sedan 2014, varav sex gånger hittills i år. Och M10, ett av Aleppos största sjukhus, bombades 19 gånger på tre dagar tills det slutligen totalförstördes i oktober 2016.
I stort sett alla parter i den brokiga konflikten bär ett ansvar, men den syriska regimen med sin närmaste allierade Ryssland står bakom 94 procent av dessa attacker, som mäniskorättsorganisationer kallar strategiska krigsbrott.
Landet dräneras på vårdpersonal
Attackerna har lett till att mängder av vårdpersonal tagit till flykten. Mellan 2011 och 2015 lämnade uppskattningsvis 15 000 läkare landet. I östra Aleppo går det en läkare på 7 000 invånare, att jämföra med statistik från 2010 då det var en läkare på 800 invånare.
Den enda större studie som gjorts under kriget visar att omkring två tredjedelar av befolkningen bor i områden där det antingen är brist på- eller helt saknas sjukvårdspersonal.
Bryter mot etiska principer
Den medicinska personal som valt att stanna ställs inför stora utmaningar. De är ofta unga och oerfarna och tvingas hantera sådant som stora mängder traumaoffer, epidemiutbrott av infektionssjukdomar och brist på såväl mediciner som teknisk utrustning. Den hårda pressen har tvingat en del vårdarbetare att bryta mot etiska principer.
Samtidigt påverkar bristen på sjukvård även omvärlden, då det bidrar till att befolkningen drivs på flykt.
Kräver krafttag från makthavare
Trots att följverkningarna är så pass allvarliga har det varit relativt tyst från det internationella samfundet. Attackerna har visserligen fördömts men lite har gjorts för att ställa de skyldiga inför rätta. Denna eftergivenhet är enligt artikelförfattarna i sig ett hot mot den medicinska neutraliteten som anges i internationell humanitär rätt, alltså att sjukhus och vårdinrättningar är neutrala zoner. Det är en grundpremiss som är helt avgörande för att humanitära insatser ska kunna genomföras i väpnade konflikter.
Författarna har sammanställt en lista med förslag på åtgärder som huvudsakligen riktar sig till FN och världshälsoorganisationen, WHO, men även forskarsamfundet och andra organisationer. En av de viktigaste insatserna anses vara hårdare tag från FN:s sida, att krigsbrott ska utredas och åtalas i särskilda förbrytartribunaler.