Det Elisabeth såg i Bahrain är svårt att föreställa sig

Det Elisabeth såg i Bahrain är svårt att föreställa sig
Elisabeth Hultqvist var volontär på sjukhuset i Bahrain när revolutionen bröt ut.

Elisabeth Hultqvist arbetade på sjukhuset i Bahrain när militärerna stormade byggnaden. Nyligen dömdes hennes kolleger till långa fängelsestraff för att ha vårdat regimkritiker. Själv har Elisabeth sett förödmjukelser och övergrepp som hon aldrig kommer att glömma.

Elisabeth Hultqvist är psykoterapeut. Under en månad i våras arbetade hon på sjukhuset i Bahrain. De sjuksköterskor och läkare som nu har dömts till långa fängelsestraff för att ha vårdat regimkritiker var hennes kolleger (se länkar till höger om artikeln).

Sjuksköterskornas internationella organisation, ICN, har protesterat, liksom FN:s människorättskontor i Geneve som ifrågasätter rättvisan i de domar som har beslutats i en militärdomstol i Bahrain de senaste dagarna. Världshälsoorganisationen, WHO, ifrågasätter att medicinsk personal överhuvudtaget åtalats.

Elisabeth Hultqvist  är upprörd när hon berättar.

– Världen måste protestera. Sveriges regering måste skriva protester till regeringen i Bahrain. Det jag har sett när det gäller kränkning av mänskliga rättigheter kan vi inte föreställa oss i Sverige, säger hon.

Skjutna med gummikulor och hagel

Elisabeth var gift med en bahrainsk man och arbetade som volontär på sjukhuset Salmaniya Medical Complex när revolutionen nådde Bahrain. Regeringen slog tillbaka med extremt våld och hon berättar om hur de under 24 timmar fick in över tusen skadade – skjutna med gummikulor, hagel och tårgas.

Elisabeths man var politiskt aktiv och sattes i fängelse. Själv flydde hon landet hals över huvud och hon kan inte återvända. Men bilderna av vad som hände lämnar henne inte. Hon minns hur det var alldeles svart av militärer utanför sjukhusets akutmottagning.

– Regeringstrupperna stormade sjukhuset den 14 mars. Det var fruktansvärt. Röda korstältet intill sjukhuset blev helt nertrampat och all utrustning förstördes. Det fanns ingen tanke alls på att det var ett sjukhus – militären förödmjukade personalen och kallade dem för hundar och svin, berättar hon.

Uppmanades lämna sjukhuset

Samtidigt uppmanades alla västerlänningar att lämna sjukhuset. ”Annars” – löd hotet – ”kommer ni att behandlas som shiamuslimer.”

– De hade en idé om att vi bara vårdade ”de våra” – shiamuslimerna – men det här är ett kommunalt sjukhus som vårdar alla – oavsett bakgrund. Alla möjliga kom dit för att få hjälp och ingen nekades.

Elisabeth har länge försökt att rikta världens ögon mot den tortyr som oppositionella utsätts för i Bahrain. Nu börjar världen reagerar och hon välkomnar det.

– Jag har läst på sjuksköterskornas ordförandes blogg att hon, när hon kom till fängelset, mötte en kvinnlig vakt som hälsade henne med orden: ”Dig har jag väntat på sedan 2006 när du startade ett uppror”.

Det uppror hon syftade på var en protest mot låga löner och dåliga arbetsvillkor.

– Det är helt ofattbart för oss att sådant leder till hot, säger Elisabeth.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida