FN:s Paul Hunt fortsatt kritisk till regeringens hantering av papperslösa

- Att lagfästa ett system som är orättvist och diskriminerande är fundamentalt fel, det behövs ett nytt förslag, konstaterade FN:s särskilda rapportör om rätten till hälsa, Paul Hunt, som i dag gästade en hearing om vård till papperslösa.

Paul Hunt syftar på den lagrådsremiss om vård till asylsökande som regeringen nyligen lämnade. Regeringen säger sig bara vilja lagreglera den ordning som i dag finns som en överenskommelse och skyller på att det är EU-kommissionen som kräver lagreglering. Men en lång rad professionella och ideella organisationer har protesterat och hävdar att förslaget innebär ytterligare en försämring, inte minst för de papperslösa.

Bästa möjliga hälsa

– Vi vet alla att papperslösa är bland de mest sårbara i Sverige. De är precis den sorts missgynnade grupp som de mänskliga rättigheterna är till för att försvara. Vi förväntar oss av diktaturer att de ska bete sig illa. När demokratier gör det är det därför ofta svårare att se, inledde Paul Hunt.

Han är ansvarig inför FN:s generalförsamling och inför Mänskliga rättighetsrådet och har i uppgift att ge stater råd i hur de ska infria rätten till högsta möjliga hälsa.

Paul Hunt påpekade att Sverige har skrivit på ett otal mänskliga rättighetsdokument som erkänner rätten till bästa möjliga hälsa, en omfattande rättighet som förutsätter tillgång till medicinsk vård utan diskriminering.

– Så Sverige är lagligt bundet att göra allt man kan. Avgörande är att denna fundamentala rätt ska åtnjutas av alla, inklusive av papperslösa.

Misstag i hanteringen

Hearingens moderator, Röda korsets ordförande Bengt Westerberg, ville höra regeringes motivering till att utesluta vård till gömda i förslaget. Han ville också ha skillnaden utredd av regeringens båda representanter mellan omedelbar vård, som alla har rätt till, och vård som inte kan anstå. Men det fick han inget ordentligt svar på.

Daniel Tarschys, ordförande i Statens medicinsk-etiska råd (SMER) berättade att rådet som bäst diskuterar lagförslaget och ännu inte kommit fram till sin ståndpunkt.

– Men på en punkt är förslaget ett annat än överenskommelsen. Dagens avtal omfattar inte gömda, men lagförslaget är formulerat så att icke lagkloka som läser det lätt kan tro att det är förbjudet att ens ge gömda omedelbar vård. Jag tror att det är ett misstag i hanteringen, sa han.

En del befarar att strömmar av nödlidande skulle söka sig till Sverige om asylsökande och papperslösa fick rätt till vård på lika villkor. Men Henry Ascher, medicinskt ansvarig på Rosengrenska stiftelsen i Göteborg, konstaterade att all forskning motsäger att det skull bli så.

Kampen fortsätter 

– Jag vill varna för att låta sjukvården få en migrationspolitisk funktion, där vi ska kategorisera patienterna i olika grupper som ska få vård i olika utsträckning. Ingen begär att vi ska skilja på offer och förövare i ett gängbråk innan vi behandlar dem. Vi måste värna om vår egen uppgift, att ge vård, sa Henry Ascher.

Han fick medhåll av flera i auditoriet, vårdpersonalens enda väg är att ge vård i enlighet med sina etiska koder, även om det kommer att innebära lagbrott.

Christian Foster var tidigare samordnare för hälso- och sjukvården för asylsökande i Stockholms läns landsting.

– För att få ner utgifterna som låg på 30-40 miljoner kronor 2003 införde vi striktare bestämmelser, med remisser och blanketter. Men till vår förvåning ledde begränsningen av sjukvård till att kostnaderna ökade i stället. Det blev billigare att vara generösare.

Hearingen anordnades av riksdagens tvärpolitiska flyktinggrupp och Röda Korset, vars ordförande Bengt Westerberg lovade att kampen skulle fortsätta tills den är vunnen.

Mer om ämnet

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida