Här är vårdfrågorna som diskuteras inom EU

Patientsäkerhet?
Av dem som vårdas på sjukhus i EU:s medlemsländer drabbas omkring 10 procent av vårdskador. En patient av 20 får infektioner och 37 000 dör av vårdrelaterade infektioner varje år. Skillnaderna mellan länderna och mellan olika sjukhus är stora.?EU:s hälsoministrar har antagit en rekommendation om hur medlemsländerna kan förbättra patientsäkerheten:

• Ta fram nationella strategier för patientsäkerhetsarbetet.
• Mäta antalet vårdrelaterade infektioner regelbundet.
• Öka utbildningen i vårdhygien för vårdpersonal.?
• Informera patienter; om deras rättigheter, hur klagomål anmäls och om möjligheterna till prövning och gottgörelse

E-hälsa
Med en ökad patientrörlighet krävs fungerande system för överföring av journaler och recept. Flera projekt pågår för att skapa en gemensam struktur och standard för elektroniska patientjournaler.

EU vill också få till nätverk för hälsoinformation. Då skulle insatser vid hälsohot lättare kunna samordnas mellan olika vårdinstanser. Samordningen skulle också kunna användas för att informera på nätet om hälso- och sjukvårdstjänster och att informera om sund livsföring och förebyggande av sjukdomar.

Andra åtgärder inom e-hälsa handlar om distanskonsultation, elektroniska remisser och recept och elektroniskt utbetald sjukvårdsersättning.

Översyn av arbetstidsdirektivet
Det började tillämpas 2007 i Sverige. I korthet innebär arbets­direktivet att:

• Du ska ha minst 11 timmars sammanhängande ledighet per 24-timmarsperiod, jour ingår i arbetstiden enligt ett beslut i EG-domstolen.
• Du har rätt till rast när du arbetar mer än 6 timmar.
• Du har rätt till 24 timmars sammanhängande ledighet varje vecka.
• Du får högst arbeta 48 timmar per vecka i genomsnitt, inklusive övertid.
• Du har rätt till minst 4 veckors betald semester.

I kollektivavtalet står att 11 timmars ledighet är ett genomsnitt och när verksamheten kräver det kan det bli bara 9 timmar. Vårdförbundet var emot skrivningen och är fortfarande kritiskt till den.

En rapport från EU-kommissionen visar att reglerna inte efterlevs på många håll. En revidering av arbetstidsdirektivet är på gång. Men det finns många olika åsikter om vilka ändringar som behövs, både mellan olika länder och mellan arbetsmarknadens parter.

Organdonation och transplantation
Förra året antogs ett direktiv om organdonation och transplantation av EU:s ministerråd. Kvalitets- och säkerhetsstandarden för organdonation ska höjas och utbytet av organ mellan EU-länderna förenklas. Det råder brist på organ inom hela EU.

Cancerforskning
För att kraftsamla i kampen mot cancer satsar EU tolv mil-
joner euro i ett femårigt forskningsprojekt som samordnas av
Karolinska institutet i Stockholm. Ett nätverk som består av de 28 mest forskningsintensiva institutionerna inom EU kommer att
samordna sina resurser bland annat när det gäller patientstudier och ny dyrbar teknologi.

Antalet patienter som drabbas av cancer ökar hela tiden. Samtidigt sker en snabb utveckling av kunskap genom den moderna cancerforskningen. Med ett ökat samarbete mellan olika forskningscentrum kan nya metoder utvärderas bättre och nå patienterna snabbare.

Sällsynta sjukdomar
En gemensam strategi för sällsynta sjukdomar ska tas fram. Senast 2013 ska alla medlemsländer ha nationella planer och ha förbättrat samarbetet länderna emellan.

Genom att samla resurser från flera länder hoppas man på bättre och snabbare upptäckt, diagnos, behandling, förebyggande arbete och forskning. Det skulle ge patienterna både bättre vård och livsvillkor.

Det finns mellan 5 000 och 8 000 olika sällsynta sjukdomar, vilket innebär att de drabbar högst en på 100 000. Men totalt handlar det om många EU-medborgare som bär på sjukdomar som kan vara allt från kroniskt försvagande till livshotande.

Demenssjukdomar
Nyligen beslutade EU-parla-mentet att föreslå en större satsning på demenssjukdomar. Varje år utvecklar 1,4 miljoner invånare i medlemsländerna någon form av demens och antalet väntas öka.

Demens bör göras till en prioriterad folkhälsofråga inom EU, anser parlamentet. Medlemsländerna uppmanas att förbättra samarbetet inom vård, forskning och förebyggande åtgärder mot alzheimer och andra demenssjukdomar.

Psykisk hälsa
Rekommendationer tas fram för fem prioriterade områden:

• förebygga självmord och depression
• ungdomars psykiska hälsa
• äldres psykiska hälsa
• psykisk hälsa på arbetsplatsen
• bekämpa stigmatisering och utslagning

Inom EU finns mål om att skydda och förbättra den psykiska hälsan och öka kunskapen. Tankar finns på att skapa ett nätverk för utbyte av fungerande arbetsmetoder.

Antibiotikaresistens
Den 18 november har utnämnts till Europadagen för ökad kunskap om antibiotika och resistens. Smittskyddsmyndigheten inom EU heter ECDC (European centre for disease prevention and control) och den har i uppdrag att arbeta aktivt mot antibiotikaresistens. ECDC är placerat i Sverige och arbetar med att skapa bättre övervaknings- och kontrollsystem över hela Europa.
Läs mer: www.ecdc.europa.se