”Mitt hjärta är kvar i Sydafrika”
Svenska sjuksköterskan arbetade för "Läkare utan gränser". I dag sörjer hon Mandela tillsammans med resten av världen.
I dag sörjer hela världen Nelson Mandelas bortgång. Få personer har betytt så mycket för jämlikhet och demokrati i modern tid. Även efter att han drog sig tillbaka från offentligheten som gammal har han fortsatt med framträdanden för att uppmärksamma hiv och aids.
Den svenska sjuksköterskan Sara Hjalmarsson har arbetat i Johannesburg för ”Läkare utan gränser” i flera år. Även nu när hon varit hemma i två år finns hennes hjärta kvar i Sydafrika.
Fortfarande orättvisor
–Där finns fortfarande orättvisor man måste överbrygga. Mandela stod för otroliga tankar och ses som vägvisare på vägen mot att förlåta, gå vidare och bygga framåt. Det finns så mycket resurser och vilja och de har kommit långt jämfört med många andra afrikanska länder.
Hon arbetade med flyktingar från Zimbabwe och deras svåra situation både på en klinik vid gränsen, i staden Musina, och senare mitt i Johannesburg.
–Under min första tid i Musina var immigrationen illegal och zimbabwerna levde under fruktansvärda förhållanden. De gäng som hjälpte dem över gränsen krävde höga summor och våldtäkter var vanligt, även gruppvåldtäkter. De som bestämde sig för att försöka komma till Sydafrika visste att de kunde förlora allt på vägen.
Svårt få del av sjukvården
På grund av den allt svårare situationen i Zimbabwe tilläts senare immigrationen. Men problemen med diskriminering fortsatte. Under 2008 blossade oroligheter upp i Johannesburgs townships. ”Läkare utan gränser” stöttade de skadade immigranterna och öppnade sedan en klinik i centrala Johannesburg.
–Zimbabwerna hade svårt att komma in i systemet, att få ta del av den sydafrikanska sjukvården. De hade inga arbeten och levde under hemska förhållanden, i övergivna höghus utan vatten, elektricitet eller sophämtning. I dessa ohygieniska förhållanden sprider sig sjukdomar som diarré och tbc.
Gjorde hivtester
Sara Hjalmarssons uppgift var att leda arbetet på primärvårdskliniken. De gjorde hiv- och tbc-tester, undersökningar och bistod med gratis läkemedel, samt remitterade till sjukhusen. En stor del av arbetet var också att ge psykosocialt stöd, framför allt till de nydiagnostiserade hiv-sjuka.
–Vi följde också med patienter till specialistvården eftersom de hade svårt att få rätt vård.
Sara Hjalmarsson arbetade sida vid sida med sjuksköterskor från både Sydafrika och Zimbabwe. Hon har stor respekt för deras medicinska kunnighet.
–De är välutbildade och kunde ofta mer än jag. Vi lärde av varandra.
Mer om ämnet
- Sydafrika lockar ungdomar med pengar för att hindra hiv och fattigdom
- Aidsdöden bromsas i Sydafrika
- Rädsla för social isolering hindrar kvinnor i hivdrabbade områden att amma helt
- Färre barn nyinfekteras med hiv i Afrika söder om Sahara
- 350 miljoner kronor för att rädda barns och mödrars liv söder om Sahara