Nestlébojkotten

Redan 1939 kom de första rapporterna om risker med flaskuppfödning. WHO tog upp frågan på allvar 1974 och 1977 lanserade USA en bojkott mot Nestlé för aggressiv marknadsföring av sina produkter.

1979 bildades IBFAN, International baby food action, en
internationell  samarbetsorganisation för frivilligorganisationer för amning och mot hänsynslösa försäljningsmetoder.

1981 införde WHO Den internationella koden för marknadsföring av bröstmjölksersättningar som sedan har skärpts och förtydligats i omgångar. Bland annat är reklam förbjuden för modersmjölksersättning och välling till barn under sex månader. Vällingreklam till barn mellan sex och tolv månader och reklam för nappflaskor och dinappar ska vara saklig och måttfull.
Gratisprover och extrapriser är förbjudna och ingen reklam får finnas i hälso- och sjukvårdslokaler.

Bilder av spädbarn får inte förekomma på förpackningar med modersmjölksersättningar. Däremot måste de upplysa om bröstmjölkens överlägsenhet och uppmana kunden att rådfråga barnavårdscentralen.

Fler och fler organisationer i 20 länder har anslutit sig till
bojkotten, däribland Vårdförbundet. Rapporterna om barnmatsföretagens överträdelser av koden fortsätter ? senast i somras presenterade IBFAN Breaking the rules 2001 med en rad överträdelser av de multinationella företagen.