Ospärrade labblistor i hela Västerbotten
I Västerbottens läns landsting kan alla vårdgivare läsa provsvar även om patienten valt att spärra dem.
Enligt patientdatalagen har alla patienter rätt att spärra sin journal så att bara den enskilda vårdgivaren kan komma åt uppgifterna. En patient som vårdas på en psykiatrisk mottagning vill kanske inte att även personalen på vårdcentralen ska kunna läsa psykiatrijournalen. Spärren gäller även för de analyser och undersökningar som görs.
Men i Västerbottens läns landsting går det inte att spärra labblistorna från kemlab på Norrlands universitetssjukhus. De finns tillgängliga för alla vårdgivare i länet, oavsett hos vilken vårdgivare patienterna har tagit sina prover.
Det här har landstinget känt till länge. Visserligen säger sig divisionschefen för laboratoriemedicin eller den medicinska chefen för klinisk kemi inte ha hört talas om det tidigare, men enligt Göran Algers, som ansvarar för förvaltningen av det datasystem som hanterar labblistorna, är det definitivt inget nytt.
– Vi arbetar med problemet. Men när det kan vara löst kan jag inte säga på rak arm. Systemet infördes innan patientdatalagen kom och det tar rätt lång tid att få ordning på det, säger han.
Ospärrat i flera landsting
Göran Algers vågar inte svara på hur det ser ut i övriga landsting och regioner, men han håller för troligt att andra kan ha samma problem eftersom det datasystem som används för labblistorna, Ros (Remisser och svar), används av flera.
Exempelvis av Jönköpings läns landsting, där man enligt vad Vårdfokus erfar inom kort ska uppdatera systemet just för att kunna spärra labblistorna på individnivå. Till skillnad från i Västerbotten ska man dock redan ha lyckats ordna det så att privata vårdcentraler inom landstingets vårdval inte kommer åt att läsa provsvaren. Däremot delar landstingets egna vårdcentraler på en och samma labblista för varje enskild patient.
Allvarligt tycker Datainspektionen
För inte så länge sedan genomförde Datainspektionen, DI, en granskning av hur samtliga landsting hanterar spärrade uppgifter. Maria Bergdahl, jurist på DI, förklarar att det är svårt att komma ihåg exakt vilken typ av vårddokumentation som fanns i landstingens vårdsystem. Men hon kan inte påminna sig om att ha hört talas om labblistor som generellt inte kan spärras på individnivå.
– Det här var nytt för mig. Åtminstone har det inte presenterats så tydligt som i det här fallet, säger hon efter att ha pratat med Vårdfokus.
Oavsett vilket anser Maria Bergdahl att det är allvarligt att landsting inte lever upp till kraven i patentadatalagen, sex år efter att den trädde i kraft, 1 juli 2008.
Patient klagade
Problemet i Västerbotten har uppmärksammats av Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, som fick ett klagomål av en kvinna som hade bytt från en privat till en landstingsdriven vårdcentral. Hon hade spärrat journalen hos den privata vårdgivaren. Trots det fick hon vid ett senare tillfälle ett skriftligt besked från den nya vårdcentralen med uppgifter om vilka prover som hade tagits på henne tidigare.
Ivo kritiserar den landstingsdrivna vårdcentralen för att kvinnans sekretess bröts och påpekar att vårdcentralen antingen själv borde ha ordnat sitt journalsystem eller lyft frågan centralt så att det inte går att ta del av spärrade uppgifter.