”Sjuksköterskor har inte den lön de förtjänar”

Jämställdhetsminister Nyamko Sabuni ifrågasätter om löneskillnaden mellan sjuksköterskor och läkare bör vara så stor. Att kvinnors arbete värderas lägre än mäns tycker hon är en av de viktigaste svenska jämställdhetsfrågorna.

Vår integrations- och jämställdhetsminister tycker att det har pratats för mycket feministiska teorier och utförts för lite praktiskt jämställdhetsarbete i Sverige de senaste åren.

Om hon själv har känt på att det finns en könsmaktsordning? Hon väljer inte ordet själv, men jo, det har hon.

– En man som hade samma arbetsuppgifter som jag fick högre lön med argumentet att han hade barn och var familjeförsörjare. Jag tänkte, jaha då har han väl en till familjeförsörjare hemma. Varför skulle han ha högre lön än jag – som var singel – och måste gå ut så ofta, säger Nyamko Sabuni och skrattar.
Sverige har världens mest könssegregerade arbetsmarknad. Det största problemet med det an­ser jämställdhetsministern är att det män gör värderas högre än det kvinnor gör. Visst vore fler män i offentlig sektor bra, säger hon. Men kanske inte framför allt för att höja lönerna utan för mångfaldens skull.

Ett bra sätt att få upp sjuksköterskors löner tror Nyamko Sabuni skulle vara att öka antalet alternativa arbetsgivare.

– Med en mångfald bland sjukvårdsproducenter ökar möjligheten för kompetent arbetskraft att ta betalt för sina tjänster.

Men hon anser också att såväl politiker som fackförbund har ansvar för att påverka värderingen av kvinnors arbete och för att visa vilket viktigt jobb som görs i sjukvården. För även om sjuksköterskor har haft en bra löneutveckling är inte det detsamma som att de har den lön de förtjänar, säger hon.

– Sjuksköterskor har lång utbildning bakom sig. Jag ifrågasätter om det är rätt att löneskillnaden mellan vårdare och sjuksköterska är mycket mind­re än den mellan sjuksköterska och läkare.

Nyamko Sabuni vet vad hon tycker och säger det utan omsvep. En del blir provocerade tillstår hon. Nästan alltid är det män – invandrarmän. Kanske särskilt de som har sett henne sedan hon var ung och aktiv i föreningslivet. Nu är hon minister och har makt. Balansen är rubbad.

Så har hon också stuckit ut hakan och krävt att unga flickor ska genomgå obligatorisk gynekolog­undersökning som skydd mot könsstympning. Hon tycker att mäns våld mot kvinnor i allmänhet och hederstraditioner i synnerhet är den mest akuta jämställdhetsfrågan i Sverige.

Nyamko Sabuni tycker att Sverige är ett föregångsland när det gäller jämställdhet, men också att det finns mycket kvar att göra. Bland annat när det gäller mäns våld mot kvinnor.

I höst presenterar hon en handlingsplan där utbildning av poliser, domstolsväsende och sjukvårdspersonal i hur man bemöter våldsutsatta kvinnor ingår.

– De som möter kvinnor som har blivit utsatta för ett övergrepp behöver lära sig bemötande och förståelse av hur de reagerar. Det är så skambelagt att det inte är lätt för kvinnor att prata om vad de har varit med om, säger hon.

Nationellt kunskapscentrum för kunskap om mäns våld mot kvinnor har fått uppdraget att göra en vägledning för sjukvården hur kvinnor som har utsatts för övergrepp ska tas emot. Jämställdhetsministern vill ha ett nationellt regelverk som säkerställer att personalen arbetar på samma sätt.

– Om det finns en checklista på saker att ta hänsyn till så tror jag att vi kan få en effektivare vård av kvinnor som har blivit misshandlade eller utsatta för sexuella övergrepp.

400 miljoner har hennes departement fått i anslag till jämställdheten. Det är tio gånger mer än vad som har satsats de senaste åren, säger Nyam­ko Sabuni nöjt. En stor del kommer att gå till handlingsplanen och till att förebygga mäns våld mot kvinnor. Målet är att män ska sluta slå och för att nå dit vill hon sprida en behandlingsmetod (aida) som används inom kriminalvården.

Det bästa med den svenska jämställdheten tycker hon är att kvinnor förvärvsarbetar, att barnomsorgen är så utbyggd och att föräldraförsäkringen är så generös. Hon tycker att männen borde ta ett större ansvar för hem och barn, men inte minst tycker hon att både män och kvinnor bör få möjlighet att köpa hushållsnära tjänster.

– Det ger båda könen frihet att vara med sina barn eller att arbeta mer, om de vill det. Tid att göra någonting annat än att städa.

Nyamko Sabuni är liberal och tycker inte att det är politikers ansvar att tala om för folk hur de ska leva sina liv. Även om hon skulle vilja att männen utnyttjade mer av föräldraförsäkringen så tycker hon att det är förståeligt att ekonomin ofta avgör vem som stannar hemma.

– Om kvinnor vet att deras möjligheter att utvecklas på arbetsplatser blir sämre, att löneutvecklingen blir sämre, att deras pension blir sämre, och ändå väljer att vara hemma med sina barn så är inte jag personen som säger till dem att de gör fel.

Till dem som hävdar att sådana beslut även drabbar andra kvinnor brukar hon svara att varje kvinna måste få göra sitt val. Men det hindrar inte att hon tycker det är synd att så många kvinnor har så bråttom hem efter arbetsdagens slut. De tittar på klockan och konstaterar att de måste göra det ena eller andra. Var spontan, uppmanar jämställdhetsministern. Gå ut och ta en öl efter jobbet – som männen gör.

– Männen har sina informella nätverk, tar en öl och går ut och pratar och kommer överens om viktiga saker medan vi kvinnor ska skynda oss hem.

Med två vuxna i ett hushåll så finns det två som kan dela på ansvaret. Kvinnor måste själva sätta klackarna i marken och hävda sin rätt.

Själv tror Nyamko Sabuni sig om att vara bra på att ta de chanser som dyker upp. Hon kan, så att säga, ta sig en öl efter jobbet. Dyker det upp något hon måste eller vill göra så förhandlar hon med maken och ser till att göra det.

Hon har två pojkar – tvillingpojkar som är fem år gamla. De går på förskola och oftast blir de lämnade och hämtade av sin pappa.

– Han har en mer flexibel arbetstid, konstaterar hon.

Om Nyamko Sabuni hade haft en dotter så skulle hon visa henne vad jämställdhet är genom att behandla henne på samma sätt som en son. Nu har hon två söner och dem fostrar hon till jämställdhet genom att inte serva dem i alla lägen.

– De råkar ha en ganska bekväm, för att inte säga lat, mamma när det gäller hushållsarbete. Jag ser till att mina barn förstår att man måste hjälpas åt i hemmet.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida