Vårdmöten. Redan utsatta behandlas sämre än andra
Fler kvinnor än män blir kränkta i vården. Det är en stark upplevelse som handlar om en känsla av att förlora sitt människovärde.
I undersökningar gjorda vid Hälsouniversitetet i Linköping har 4 453 svenska kvinnor och 4 691 svenska män besvarat frågor om de har upplevt övergrepp och kränkningar i vården. 20 procent av kvinnorna och 8 procent av männen svarar att de har utsatts för kränkningar. ?
— Vi har inga forskningssvar på varför fler kvinnor än män har utsatts. Jag kan bara spekulera kring att det har med makt att göra. Som patient kliver man ur sitt vanliga sammanhang och blir underordnad. På en strukturell nivå är kvinnor mer underordnade än män, och det bär de med sig även i patientrollen. Det är lättare att bli kränkt om man är underordnad, säger Katarina Swahnberg, sjuksköterska och docent på institutionen för klinisk och experimentell medicin.??
De flesta uppger att det är en manlig läkare de har blivit kränkta av. Upplevelsen beskrivs olika av kvinnor och män. Kvinnorna beskriver känslor av värdelöshet, medan männen är arga över den orättvisa de har utsatts för.?
Forskarna har också ställt frågor om vad en kränkning är. Svaren har stora likheter, men kvinnorna talar mer om att ha blivit tillintetgjorda, medan männen svarar att de har hindrats det de vill uppnå. För båda könen är det en stark upplevelse som handlar om att förlora sitt människovärde.?
Personer som har varit utsatta för övergrepp i barndomen är överrepresenterade bland de kränkta. Hälften av männen och en tredjedel av kvinnorna har upplevt en så kallad retraumatisering. En undersökning kan till exempel bli kränkande för att den påminner om tidigare övergrepp.??
En förklaring är att patienten har utvecklat ett slags kognitivt schema där de bär med sig en känsla av att inte kunna lita på sin omgivning. En inställning som riskerar att bli en självuppfyllande profetia.?
Kränkningar i vården är ett känsligt ämne för vårdpersonal.?
— De har sökt sig till vården för att göra gott, och när studenter får höra att de med all sannolikhet kommer att utsätta patienter för sådant som upplevs som kränkande blir de provocerade, säger Katarina Swahnberg.??
Men även om intentionen är att göra gott kan den moraliska kompassen skadas. Forskarna har studerat moralfilosofen Jonathan Glovers teorier om maktmissbruk.?
— Han säger att alla har moraliska resurser, men att dessa kan skadas. För vårdpersonal kan det handla om ett vi och dem-tänkande som skapar avstånd. Personalen håller ihop och upprätthåller även dåliga rutiner, som att tala högt med patienter om deras problem där alla kan höra.?
Personal som blir vittne till en kränkning ställs inför ett dilemma. Att säga ifrån kan skapa problem i relationen till kolleger — att inte göra det kan få en att skämmas, och då riskerar den moraliska kompassen att skadas. Tystnaden gör att kränkningar kan fortsätta.?
— I rollspel har det visat sig att personal som har tigit minns sådana händelser, trots att de ligger långt tillbaka i tiden. I stället för att tiga eller öppet gå emot en kollega kan en metod vara att förstärka patientens röst genom att till exempel fråga: ”Vill du att vi avslutar undersökningen nu?”, säger Katarina Swahnberg.