Frågor om våld blir rutin i Västra Götaland
Nu ska vårdpersonal i Västra Götaland utbildas för att rutinmässigt kunna ställa frågor om våld i nära relationer — och veta vad de ska göra med svaret.
Längre sjukskrivningar. Smärtproblematik. Psykisk ohälsa:
– Vi har goda belägg för att våld får konsekvenser för hälsan, både psykiskt och fysiskt. Vi har också studier som visar att våldsutsatta vill få frågan, de vill att sjukvården tar ansvar och frågar om våld, säger Ann Wolmar, utvecklingsledare på Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer.
Hon jobbar på ett litet kunskapscentrum som fått ett väldigt stort uppdrag, att enligt ett beslut i regionfullmäktige i våras utbilda all hälso- och sjukvårdspersonal om våld i nära relationer.
Rutinmässigt fråga
Målsättningen är att all vårdpersonal på exempelvis en vårdcentral ska ha den här kunskapen och att alla som jobbar med hälso- och sjukvårdsbedömningar inom regionen rutinmässigt ska börja ställa frågor om våld.
– Det är jättemånga som ska utbildas. Vi får helt enkelt prioritera och beta av verksamheterna i den ordningen, säger Ann Wolmar.
Även innan beslutet fattades, som omfattar hela vården, har regionens kompetenscentrum för våld i nära relationer utbildat vårdpersonal. Sedan lång tid tillbaka ställer mödravårdscentralerna frågan till alla blivande mammor. Förra året blev frågor om våld rutin på samtliga 200 barnavårdscentraler i Västra Götaland och fler verksamheter är på gång.
Olika delar av vården
I ett pågående pilotprojekt frågar ungdomsmottagningarna i Södra Älvsborg och Södra Bohuslän alla sina besökare om våld. När projektet utvärderats ska det implementeras i hela regionen.
De senaste veckorna har personal på sju vårdcentraler i Västra Götalandsregionens nordvästra del (Fyrbodal) utbildats och ska i slutet av oktober på försök börja ställa frågor om våld rutinmässigt.
För att det ska fungera bra behöver vårdpersonalen känna sig trygg och veta vad de ska göra när en patient börjar prata om erfarenheter av våld, berättar Ann Wolmar.
Kunskapen som nu tillförs har saknats tidigare. Antagligen är det därför vården varit för dålig på att fråga om våld, tror hon.
– Det är inte helt ovanligt att deltagare efter en utbildning tänker på patienter de mött och funderar på vad de hade fått för svar om de hade ställt frågan.
Barn och våld
Att fråga vuxna om våldserfarenhet är också ett sätt att fånga upp utsatta barn.
– På senare tid har man förstått att våld i nära relationer är en folkhälsofråga. I vården har vi patienter som är våldsutsatta, som utövar våld och barn som lever i de här familjerna, säger Ann Wolmar.
Västra Götalandsregionen är bland de första i Sverige som beslutat att all hälso- och sjukvårdspersonal som gör hälsobedömningar ska ställa frågor om våld på rutin. Förra året fattade Landstinget Västernorrland ett liknande beslut om omfattar primärvården, folktandvården, barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin.
Från och med den här höstterminen blev det enligt ett regeringsbeslut också obligatoriskt med kurser om våld mot kvinnor på sjuksköterskeprogrammet och andra utbildningar där studenter kan möta våldutsatta kvinnor och barn.