Nationella riktlinjer används inte i vården

Mycket vård i Sverige baseras inte på bästa tillgängliga kunskap och är därmed ojämlik. Det visar en rapport från myndigheten Vårdanalys.

Socialstyrelsens nationella riktlinjer är ett av de viktigaste verktygen för att uppnå en god och jämlik vård och omsorg. Utifrån aktuell forskning och beprövad erfarenhet visar de på nyttan och riskerna med olika åtgärder. Men följsamheten till riktlinjerna tycks skifta stort mellan landstingen.

Det är en av anledningarna till att Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (Vårdanalys) fått regeringens uppdrag att göra en samlad uppföljning av riktlinjernas effekter ur ett patientperspektiv.

Marginell påverkan

Det har lett fram till rapporten Lång väg till patientnytta. I den konstaterar myndigheten följande:

• De nationella riktlinjerna bidrar i viss mån till en mer kunskapsbaserad vård. Men genomslaget är ganska litet, knappt en tredjedel av de studerade rekommendationerna ledde till en förbättring åren efter att de införts.
• Tillgången till kunskapsbaserad vård och omsorg skiljer sig över landet. De geografiska skillnaderna minskar förvisso, men riktlinjerna har en begränsad påverkan på utvecklingen. Knappt en femtedel ledde till att skillnaderna minskade snabbare.
• Rekommendationerna i de nationella riktlinjerna når inte vårdpersonalen och patienterna i tillräcklig utsträckning. Orsaken är att flera aktörer ansvarar för olika delar av genomförandet.

Sammantaget understödjer riktlinjerna i sin nuvarande form inte i tillräcklig utsträckning en patientcentrerad vård. Det saknas bra strukturer och processer för att tillämpa och följa upp de nationella riktlinjerna i vårdens vardag.

Vill se ett kunskapsstöd

Så hur ska utvecklingen vändas? De förslag till åtgärder som finns i rapporten är något luddiga och övergripande.

Sammantaget anser Vårdanalys att det behöver utvecklas ett kunskapsstöd till hälso- och sjukvården. Regeringen har ansvaret, men det behövs ett samordnat arbete på nationell, regional och lokal nivå. Huvudsyftet är att kunskapen i riktlinjerna ska nå ut i större omfattning.

Enligt Vårdanalys bör kunskapsstödet inriktas på mötet mellan vårdens professioner och patienten, eftersom det är där kunskapen från riktlinjerna omsätts i praktiken. Vårdanalys anser även att kunskapsstödet ska integreras i vårdens IT-system, samtidigt som det behöver utvecklas ”verktyg som gör det lätt att göra rätt”.