PBL lärde oss att prata omvårdnad

Numera går diskussionens vågor höga på hand- och plastikkirurgiska kliniken, brännskadeintensiven, på Universitetssjukhuset i Linköping.

Att behålla och utveckla kompetensen bland personalen är en förutsättning för att kunna ge en patientsäker vård. För att väcka kunskapshungern satsade vi på att utbilda alla sjuksköterskor och undersköterskor, både dag- och nattpersonal. Vi ville prova om Problembaserat lärande (PBL), se faktaruta, kunde vara en genomförbar pedagogisk metod för att utveckla kompetensen hos personalen inom området respiration. Tidigare har det varit traditionella före­läsningar för personalen. Vi ville nu försöka hitta någon annan form att undervisa på i personalgruppen så att alla skulle känna sig delaktiga.

Och det fungerade. Utbildningssatsningen ledde till en attitydförändring i personalgruppen. Ett intresse av att själv söka kunskap har väckts. Arbetsmiljön är numera lärande och tilllåtande med en aktiv personalgrupp som livligt diskuterar aktuella problem kring patientens omvårdnad. Många gånger handlar det om att få bekräftat att man tänker rätt, exempelvis pratar vi om hur snabbt man kan vänja av patienten som har legat en längre tid i respirator.

Dessutom har trivseln ökat. Samarbetet mellan sjuksköterskor och undersköterskor har blivit bättre. Vi pratar mer med varandra och vi har roligt tillsammans. Nu vill personalgruppen fortsätta med PBL i internutbildningen.

Syftet med utbildningen var att kvalitetssäkra vården och vårdmiljön för patienterna samt att undersöka om PBL är en lämplig pedagogisk metod i klinisk verksamhet.

Vi utgick från följande frågeställningar:

• Vilka kunskaper är nödvändiga för att säkerställa kompetensen hos personalen inom området respiration?
• Vilken kunskap har personalen inom området respiration?
• Hur upplever personalen PBL på arbetsplatsen som pedagogisk metod?
• Hur har projektet lett till att kompetensen har utvecklats inom området respiration?

Vi i projektgruppen, arbetsledare, instruktionssjuksköterskor och klinisk adjunkt, har arbetat enligt pbl under arbetets planering och genomförande. För att ta reda på kunskapsnivån formulerade vi ett kunskapsprov för all personal inför utbildningens start. Utifrån resultatet planerade vi undervisningens innehåll och omfattning. Det gav oss också ett utgångsläge när det gällde personalens kunskaper. Vi formulerade kunskapsmål för utbildningen utifrån den friska lungans anatomi och fysiologi samt de vanligast förekommande sjukdomstillstånden som påverkar normal och assi­sterad andning.

Våren 2006 informerades all personal, cirka 65 sjuksköterskor och undersköterskor, om utbildningens innehåll. Litteratur köptes in till avdelningen och aktuella artiklar togs fram och samlades i pärmar. Handledarguide och scenarier konstruerades inför basgruppsarbetet. Vi gjorde också en enkät för att utvärdera utbildningen.

Utbildningen var obligatorisk och bestod av föreläsningar och arbete i basgrupper – där både sjuksköterskor och undersköterskor ingick. All personal hade två föreläsningar och fyra basgruppsträffar. Föreläsningarna handlade om PBL och dess tillämpning, den friska lungans anatomi och fysiologi, samt de vanligast förekommande sjukdomstillstånden som påverkar andningen samt respiratorbehandling.

Tre scenarier bearbetades med innehåll utifrån kunskapsmålen. Under utbildningens gång växte ett behov fram om praktisk tillämpning av de teoretiska kunskaperna, detta föranledde ett femte grupptillfälle. Personal som nyanställdes under pågående utbildning bildade en ny basgrupp med liknande upplägg.

Utvärdering av arbetssättet problembaserat lärande visar att personalen nu anser sig ha förbättrade förutsättningar att söka och delge varandra kunskap. Arbetet i grupp skapade gruppkänsla och kreativitet, med livliga diskussioner som följde med även till kafferummet. Utbildningen gav en positiv attitydförändring i personalgruppen, där frågor och problemlösningar nu ingår i det dagliga arbetet. Det har blivit en lärande arbetsmiljö, »pbl på jobbet«. När ett patientproblem dyker upp så vet personalen hur den ska gå tillväga för att söka kunskap. De går exempelvis in på nätet eller slår upp svaren i aktuell litteratur.

Det första kunskapsprovet ledde till en ökad individuell stress med funderingar som: »Har jag den kunskap som krävs?« Men även till nyfikenhet och inspiration att lära sig mer. Efter det andra provet stärktes självkänslan: »Jag vet att jag har den kunskap som krävs.« Personalen har även utvecklat en strategi för att söka kunskap när nya patientproblem dyker upp.

För att utvärdera hur mycket av kunskapen som fanns kvar upprepades kunskapsprovet cirka en månad efter utbildningens slut.

Antal deltagare som besvarat kunskapsprovet skiljer sig åt mellan tillfälle ett och två. En jämförelse mellan proven visade att kompetensen har ökat kraftigt.

Vi utvärderade också utbildningens genomförande, vilket visade att personalen var nöjd med pbl som pedagogisk metod och att de vill fortsätta med något annat aktuellt ämne som har betydelse för en god och säker vård. Vi ställde också några frågor med öppna svarsalternativ för att få reda på vad utbildningen har tillfört för övrigt. Sammanfattningsvis handlade svaren om att den har varit inspirerande, en utmaning, god personalvård, väckt kunskapshunger, gett ökat eget ansvar och ett öppnare klimat på arbetsplatsen.

Vi fick också förslag till förändringar, som att det borde ha varit längre tids­intervall mellan basgruppsträffarna och att scenarierna bör bli tydligare.

Sammanfattningsvis ser vi utbildningen som en grund för en påbörjad kvalitetsutveckling för personalen och en säkrare vård för patienten. Vår erfarenhet visar att det är viktigt att prata samma språk och att ha en struktur att utgå ifrån även i lärandet i vårdarbetet.

PBL har medfört en ökad teamkänsla och ett bra arbetsklimat. Personalgruppens resurser utnyttjas nu mer effektivt och gruppens kompetens tas tillvara. Resultatet visade en markant förbättring av kunskap om den friska lungan, som är av betydelse för att förstå och förebygga sjukdomstillstånd.

Med PBL känner vi att vi har funnit en modell för att kontinuerligt utveckla vår kompetens. För att bevara detta kommer kunskapsprov att genomföras årligen. Vi har redan börjat planera för ett nytt ämnesområde och tagit hänsyn till förbättringsförslagen från utvärderingen.

Problembaserat lärande i klinisk verksamhet är en användbar metod och har blivit en naturlig del i vardagen för personalen på hand- och plastikkirurgiska kliniken och brännskadeintensiven.

FAKTA OM PBL:
Problembaserat lärande, PBL, tillämpas på Hälsouniversitetets utbildningar i Linköping sedan 1986. Det är en väl beprövad och etablerad pedagogisk metod som används inom ett stort antal utbildningar både i Sverige och internationellt. Grundkomponenterna i PBL är problembearbetningsprocess, grupprocess och lärprocess, det vill säga självstyrt lärande. Dessa samverkar och är beroende av varandra. En viktig undervisningsform är att arbeta i mindre grupper, så kallade basgrupper, men även föreläsningar, seminarier och andra former för lärandet är viktiga delar i PBL.

Text: Karin Dalerum, karin.dalerum@lio.se, Lena-Karin Sonesson, lena-karin.sonesson@lio.se, Lisbeth Rehnström, lisbeth.rehnstrom@lio.se