Nationella riktlinjer

Fler ska få avancerad strokebehandling

Fler ska få avancerad strokebehandling
Tid är avgörande för att rädda hjärnvävnad efter stroke. Men patienter kan bli hjälpta upp till 24 timmar efter insjuknandet av trombektomi visar forskning. Bild: Colourbox

Fler patienter som drabbas av stroke bör få genomgå trombektomi. Sjukvården ska få lättare att dokumentera och patienterna få bättre uppföljning. Det är några förändringar i de nya nationella riktlinjerna för vård vid stroke.

17 januari 2020

Socialstyrelsen presenterade igår uppdaterade nationella riktlinjer för strokevård. De viktigaste nyheterna gäller vård och behandling i det akuta skedet, just efter att en stroke har inträffat. Framförallt bör fler patienter kunna få  trombektomibehandling, en avancerad metod för att dra ut en blodpropp ur hjärnan. Socialstyrelsen rekommenderade metoden för första gången i 2018 års strokeriktlinjer.

– Då rekommenderade vi metoden upp till sex timmar efter en stroke, men forskningen har gått starkt framåt. Nu vet vi att vissa patienter kan bli hjälpta av metoden upp till 24 timmar efter insjuknandet, säger Johanna Kain, projektledare på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.

Rädda hjärnvävnad

Utgångspunkten är alltid att trombektomi bör utföras så snart som möjligt. I vissa fall kan det dock ta tid att upptäcka en stroke, till exempel om någon har insjuknat i sömnen. Nya utredningsmetoder kan avgöra om det fortfarande finns räddningsbar hjärnvävnad efter insjuknandet.

Genom att behandla dessa patienter kan man förhindra svåra funktionsnedsättningar hos uppemot 200 personer per år i Sverige. I vissa fall kan patienten efter en trombektomi bli helt återställd och vara uppegående i korridoren på sjukhuset nästan direkt efter behandlingen.

Flera andra rekommendationer har uppdaterats, främst inom rehabilitering och uppföljning. Socialstyrelsen har även tagit fram en ny kod som hälso- och sjukvården kan använda för att registrera att patienter fått en strukturerad uppföljning efter en stroke.

Sex nya rekommendationer

Den förra versionen av riktlinjerna kom våren 2018.

– Det händer mycket inom forskningen. Vi har därför gjort en översyn och bland annat lagt till sex helt nya rekommendationer, säger Johanna Kain.

Socialstyrelsens bedömer att de nya rekommendationerna kommer att öka hälso- och sjukvårdens kostnader. Rekommendationerna kräver också stärkt kompetens, och i vissa delar av landet en omställning i organisationen. Samhället beräknas dock kunna spara pengar tack vare åtgärderna, främst för att fler kan bo hemma och klara sig själva efter en stroke.

Fakta om stroke

  • Trombektomi går till så att ett tunt rör förs upp till hjärnan via ett kärl i ljumsken. Blodproppen lokaliseras med hjälp av röntgen, och dras ut från det drabbade blodkärlet.
  • Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige, och varje år insjuknar cirka 25 000 personer. Antalet fall av stroke i Sverige har minskat över tid.
  • Stroke är ett samlingsnamn för kärlsjukdomar i hjärnan som ger upphov till akuta symtom. Stroke kan orsakas av en blodpropp eller en blödning. Någon del av hjärnan får då syrebrist, vilket gör att hjärncellerna i området dör.
  • Stroke kan vara livshotande, och den som insjuknar behöver omedelbar vård för att minska risken för allvarliga hjärnskador. Tiden mellan insjuknande, diagnos och behandling bör vara så kort som möjligt.

 

Mer om ämnet

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida