FN-organ kritiserar Sveriges många domar mot hiv-smittade

FN-organ kritiserar Sveriges många domar mot hiv-smittade

Den första december är Världsaidsdagen. RFSU, RFSL och Hiv-Sverige vill diskutera om det är rätt att personer som har hiv ska straffas för att de inte berättar om det. Arkivbild: Colourbox

Sveriges domar mot personer med hiv strider mot UNAIDS rekommendationer. Antalet åtal och domar satt i relation till hur många som är hiv-smittade är högst i världen. Samhällets krav på att de hiv-infekterade ska berätta om sin sjukdom kan leda till att många väljer att inte testa sig, anser FN-organet.

28 november 2011

Den internationella Världsaidsdagen äger rum den första december och RFSU, RFSL och Hiv-Sverige sätter återigen fokus på lagstiftningen kring hiv, som organisationerna menar leder till rättsosäkerhet och stigmatisering. Värst är stigmatiseringen.

– Hiv och aids handlar om våra två största tabun: sexualitet och död. Vi som lever med hiv möter okunskap och rädsla och det gör att många drar sig för att söka vård. Plikten att man alltid måste tala om att man har hiv, även om man använder kondom, gör också att vi drar oss för att ha sexuella relationer. Varför är det självklart att alla ska ha rätt att veta, sa Joakim Berlin, rådgivare vid organisationen Hiv-Sverige på en pressträff inför Världsaidsdagen.

Politiskt motstånd

Frågan om att se över smittskyddslagen och utbilda domstolarnas personal kring hivprevention har länge varit uppe på RFSU:s agenda. Men inte mycket händer. Göran Hägglund och det borgerliga blocket anser att folkhälsan kräver att den som medvetet sprider hiv-smitta ställs inför rätta.

Men än så länge har den vedergällning som ett åtal innebär inte lett till att hiv-smittan har hejdats. Om informationsplikten i smittskyddslagen togs bort skulle hiv-preventionen förbättras, anser de tre organisationerna.

– Det här är svårkommunicerat för många uppfattar det som om vi inte anser att hiv-prevention är viktigt när vi säger att informationsplikten borde tas bort. Men tvärtom – vår hållning är ett tecken på vårt engagemang för prevention, sa RFSL:s förbundsordförande, Ulrika Westerlund.

Skyldig att alltid informera

Informationsplikten innebär att den som är smittad med hiv har skyldighet att informera om sjukdomen – vare sig det gäller en presumtiv sexpartner eller sjukvårdspersonal. Den stigmatisering som det innebär gör att många överhuvudtaget inte vill ta reda på om de bär på smittan.

– Det enda som förhindrar hiv är säker sex och det är ett ansvar som båda parter måste ta. Vi menar att informationsplikten tar bort fokus från allas ansvar och försätter människor i falsk trygghet, sa Ulrika Westerlund, och jämförde med lagen om att bilister måste stanna för gångtrafikanter vilken har lett till fler olyckor vid övergångsställen.

Effekten av en lag måste ifrågasättas om den innebär att fler blir skadade. Och när det kommer till hiv/aids: lagen är kontraproduktiv när den leder till att människor inte vill testa sig av rädsla för att falla in under smittskyddslagens förpliktelser.

Den som medvetet överför hiv-smitta blir dömd enligt brottsbalkens bestämmelser om grov misshandel – som kom till långt innan sjukdomen blev känd. Samma brottsrubricering gäller den som vet att hon eller han bär på smittan, även om målsäganden inte har blivit smittad.

– Det finns också ett likgiltighetsuppsåt som innebär att även om jag inte vill smitta, men struntar i följderna av mitt handlande så döms jag av domstolen. Den som inte vet att han eller hon bär på smittan saknar däremot uppsåt och kan inte bli straffrättsligt ansvarig, sa Claes Borgström, advokat med erfarenhet av mål som har handlat om hiv-överföring.

Bidrag till och från UNAIDS 

Sverige är det tredje största bidragsgivarlandet i världen till UNAIDS, som nu i sin tur ger bidrag till de svenska organisationerna för att få regeringen att ändra lagstiftningen. UNAIDS reagerar mot att svenska domstolar har dömt 40 personer för att ha överfört hivsmitta. Det är högst siffra i världen i relation till antal hiv-smittade, och rättstillämpningen strider mot UNAIDS rekommendationer.

– Sveriges metod att driva frågan om hivsmitta till domstol är en alarmklocka. Det handlar om mänskliga rättigheter för personer med hiv/aids. Folkhälsan kan bara skyddas om de mänskliga rättigheterna praktiseras. En bestraffande hållning ökar risken för att man inte vill ta reda på om man bär på smittan, sa Edwin Bernard, expert på internationell hiv-lagstiftning och rådgivare åt UNAIDS.

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida