Föreslår delvis öppet register över legitimerad vårdpersonal på webben

Föreslår delvis öppet register över legitimerad vårdpersonal på webben
Pia Arndorff befarar att de föreslagna reglerna om vad som får publiceras på nätet ur behörighetsregistret kan skapa förvirring. Foto: Anders Olsson

Från nyår ska delar av Socialstyrelsens register över hälso- och sjukvårdspersonal (HOSP) ligga på nätet och därmed vara öppet för alla. Dock inte eventuella inskränkningar i yrkesutövandet. Det föreslår Utredningen om rätt till information i vård och omsorg. Vårdförbundet befarar att det kan skapa förvirring.

I delbetänkandet Bättre behörighetskontroll (SOU 2011:42) som utredarna lämnade till regeringen i förra veckan föreslås det att namn, födelseår, yrke, specialitet och datum då legitimationen respektive beviset på specialistkompetens utfärdades görs direktåtkomligt via nätet.

Offentliga uppgifter

Informationen är avgörande för patientens möjlighet att utöva sitt självbestämmande och vara delaktig i vården, anser utredarna och påminner om att både kraven på behörighet och möjligheten att återkalla behörigheten har kommit till för att skydda patienten.

Uppgifterna i HOSP-registret är offentliga och Vårdfokus skrev redan i oktober 2010 att Socialstyrelsen ville att de ska läggas ut på nätet och därför begärde att regeringen ändrade i förordningen så att det blir möjligt.

Socialstyrelsen tryckte i samband med sin begäran på att inskränkningar i personalens rätt att utöva yrket också skulle stå med. Det föreslår dock inte utredarna. Hälso- och sjukvårdspersonal som har prövotid, fått begränsad eller indragen förskrivningsrätt eller indragen legitimation ska inte finnas med i den offentliga delen av HOSP-registret, föreslår de.

Förvirrande förslag

När det gäller sådana uppgifter föreslår utredarna att den ordning som gäller i dag fortsätter. Det vill säga att den som så önskar kan begära ut uppgifterna från Socialstyrelsen. Utredarna skriver att om Socialstyrelsen väljer att lägga ut delar av HOSP-registret publikt ska det tydligt framgå vilka uppgifter som inte finns med, och vart allmänheten kan vända sig för att få ta del av dem.

Den delen av förslaget är otydlig anser Vårdförbundets vice ordförande Pia Arndorff.

– En patient kan ha fått korrekt behandling av rätt personal även om den personen inte finns med i registret, till exempel på grund av prövotid. Om patienten då söker efter den legitimerade och inte hittar honom eller henne kan det skapa förvirring. Det behöver övervägas noggrannare, anser hon.

Arbetsgivarnas ansvar

Däremot tycker hon att det är bra att arbetsgivarna lättare kan komma åt uppgifterna och att det blir enklare för potentiella arbetsgivare att kontrollera de sökande.

– Det är hos arbetsgivarna som det yttersta ansvaret ligger för att personalen har den kompetens de ska ha.

Utredningen om rätt information i vård och omsorg lämnade sitt delbetänkande Bättre behörighetskontroll (SOU 2012:42) den sista maj.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida