Rätten att larma

Nu får privat vårdpersonal stärkt skydd vid kontakt med medier

Nu får privat vårdpersonal stärkt skydd vid kontakt med medier
Jonas Nordling, Journalistförbundets ordförande, ser lagen om meddelarskydd för privatanställda i offentligt finansierad vård, skola och omsorg som ett steg framåt. Foto: Tor Johnsson

Den 1 juli träder en ny lag i kraft som innebär att privatanställda inom skattefinansierad vård, skola och omsorg anonymt kan tipsa medier utan risk för bestraffning. Journalistförbundet jobbar för att sprida kunskaperna om de nya rättigheterna.

Den nya lagen som träder i kraft på lördag den 1 juli omfattar ungefär 100 000 anställda inom offentligt finansierad vård, skola och omsorg. De nya bestämmelserna innebär:

  • Rätt att fritt anskaffa information för offentliggörande.
  • Rätt att anonymt prata med grundlagsskyddade medier.
  • Förbud för arbetsgivaren att efterforska och straffa den som pratat med medier.
  • Den chef som bryter mot meddelarskyddet riskerar att dömas till fängelse. Detsamma gäller en journalist som avslöjar sin källa.

– Vi har jobbat i många år med att få upp den här frågan på bordet i takt med att stora delar av det offentliga samhället har lagts ut på entreprenad. Nu när lagen faktiskt blir verklighet är det extra viktigt att man från dag ett inser vad det innebär i behov av kunskap hos allmänheten samt hos chefer och anställda på de berörda bolagen, säger Jonas Nordling, Journalistförbundets ordförande.

Företagen har stort ansvar

I en debattartikel på SVT Opinion, som publicerades i dag, skriver han tillsammans med Journalistförbundets vice ordförande Ulrica Widsell att berörda bolag inom vård, skola och omsorg har ett stort ansvar för att den nya lagen får det genomslag som behövs.

Det kan bland annat vara nödvändigt med förändringar i kommunikationspolicys. Skrivningar om att alla medieförfrågningar ska hänvisas till närmsta chef eller pressavdelningen är inte tillåtet.

Ytterligare en viktig sak är att utbilda alla medarbetare och chefer om vilka rättigheter och skyldigheter de har. Och de bolag som i dag har visselblåsartjänster kan behöva se över sina rutiner så att dessa inte inskränker på meddelarskyddet.

Motstånd till lagändringen

Offentliganställda har sedan länge haft ett meddelarskydd säkrat genom grundlag. Att kunna slå larm om missförhållanden gör att skattepengar används på bästa sätt och att medborgarna får insyn. Det är således en fråga om demokrati. Många medieavslöjanden om oegentligheter hade varit omöjliga utan meddelarskydd.

Att en liknande lag för privatanställda inom välfärdssektorn dröjt ända till nu beror bland annat på ett massivt motstånd från arbetsgivarorganisationer som Svenskt Näringsliv. De har framfört att det skulle öka risken för att företagshemligheter kommer på drift.

– Det visar på en okunskap om hur medier jobbar. Att någon lämnar ett tips med stöd av meddelarskyddet innebär inte att det per automatik leder till ett offentliggörande. Det är en redaktionell process som ligger till grund för varje publicering, säger Jonas Nordling.

Bra för samhället

Han menar även att arbetsgivarparternas motstånd tyder på en okunskap om vad meddelarskyddet egentligen handlar om och vilka fördelar det bär med sig.

– Syftet är att man i första hand ska kunna avslöja fel och brister, och det finns mycket brister även i privata verksamheter som samhället mår bra av att få kännedom om. Medarbetare som påtalar sådant hjälper dessutom till att driva på en kvalitetssäkring, som är positiv ur alla aspekter, säger Jonas Nordling.

Alla bör få meddelarskydd

Han ser den nya lagen som ett steg i rätt riktning, men Journalistförbundet tycker att meddelarskyddet bör utvidgas till att gälla samtliga anställda på arbetsmarknaden, även i privat sektor.

– Det skulle stärka vårt öppna och demokratiska samhälle ytterligare. Frånvaron av efterforskningsförbud leder till en tystnad på arbetsplatserna, den som tipsar riskerar att bli eftersökt och avslöjad. Arbetsgivare inom privat sektor har rätt att göra så. Det tycker jag vi ska verka för att få bort på svensk arbetsmarknad, säger Jonas Nordling.

Ställer krav i förhandlingar

Journalistförbundet driver denna fråga även på hemmaplan. De har som ständigt krav i sina förhandlingar med motparten Medieföretagen att alla som arbetar på redaktioner ska få ett kollektivavtalsreglerat meddelarskydd.

– Man kan säga att Medieföretagen visar exakt samma njugga inställning till vårt krav som Svensk Näringsliv visade till den här lagändringen som nu träder i kraft. Det är pikant och på gränsen till pinsamt att mediebranschen, som till stora delar lever på meddelarskyddet, inte kan tillåta sig att leverera det till sina egna medarbetare. Det tycker jag borde vara en hederssak, säger Jonas Nordling.

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida