Socialstyrelsen vill reglera skönhetsbranschen

Skönhetsbehandlingar där det finns en betydande risk för skador bör bara få utföras av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal, anser Socialstyrelsen i ett förslag som lämnas till regeringen i dag.
Med en komplettering av patientsäkerhetslagens kvacksalveribestämmelse vill Socialstyrelsen göra det olagligt för andra än hälso- och sjukvårdspersonal att i estetiskt syfte utföra kirurgiska ingrepp och injektioner, samt ingrepp som syftar till att förbättra utseendet på barn eller ungdomar under 18 år.
Konsument blir patient
Myndigheten anser att estetiska behandlingar som kräver medicinsk kompetens, exempelvis kirurgi, botoxinjektioner och behandlingar som går djupare genom huden, bör likställas med hälso- och sjukvård.
Vid skönhetsbehandlingar som inte görs av hälsoskäl ses individerna i dag som konsumenter. Med förslaget kommer fler att bli patienter och Socialstyrelsen vill att området införlivas i hälso- och sjukvårdens regelverk.
Det skulle innebära en större rättssäkerhet. Patienterna kan då klaga på behandlingar och via patientskadeförsäkringen ha möjlighet att få ersättning för skador. Inspektionen för vård och omsorg skulle få tillsynsansvar över utövarna och Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd skulle kunna dra in legitimationen för personal som inte agerar enligt vetenskap och beprövad erfarenhet.
Plastikkirurgisk specialistkompetens
–Vissa behandlingar kan vara lämpliga att begränsa ytterligare, så att endast läkare med relevant specialistkompetens, exempelvis inom plastikkirurgi får utföra dem, säger Lisa van Duin, jurist vid Socialstyrelsens avdelning för regler och tillstånd.
Socialstyrelsen kommer att tillsammans med andra myndigheter, berörda yrkesgrupper och deras organisationer definiera vad en estetisk behandling är och var gränsen bör dras mot enklare tjänster som inte innebär så stora risker för skador att de bör omfattas av hälso- och sjukvårdslagstiftningen.