Stärkt meddelarskydd får både ris och ros
Privatanställda inom skattefinansierad vård, skola och omsorg får ett förstärkt meddelarskydd, efter beslut i riksdagen. Ett steg framåt säger yttrandefrihetsexperten Nils Funcke, som dock ser en del brister i den nya lagen.
Sent i torsdags eftermiddag röstade riksdagen igenom en lag om förstärkt meddelarskydd för privat anställda inom välfärdssektorn. Det innebär:
- Rätt att fritt anskaffa information för offentliggörande.
- Rätt att anonymt prata med grundlagsskyddade medier.
- Förbud för arbetsgivaren att efterforska och straffa den som pratat med medier.
De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 juli 2017 och gäller för alla privata verksamheter inom vård, skola och omsorg som till någon del är offentligt finansierade.
Når inte ända fram
Regeringens uttryckta målsättning har varit att lagen ska ge privatanställda samma skydd som offentliganställda har. Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke tycker att det är en lovvärd tanke, men han anser att lagstiftarna inte nått hela vägen fram.
– Till att börja med så omfattas inte privata bolag av offentlighetsprincipen. Den nya lagen ger alltså inte anställda rätt att lämna ut handlingar till medier. Detta skiljer sig mot offentligt anställda som får lämna dokument till medier, med undantag för sekretessbelagda uppgifter som även offentligt anställda bara får återge muntligen, säger Nils Funcke.
Regeringen utreder just nu en utvidgning av offentlighetsprincipen till privat utförd, offentligt finansierad vård, skola och omsorg. Nils Funcke tycker att man borde ha gjort tvärtom, först införa offentlighetsprincipen och sedan meddelarskyddet.
Väcker en osäkerhet
Ett annat problem gäller gränsdragningen för vilka som omfattas av lagen. Enligt regeringen ska det räcka med att en verksamhet till liten del är offentligt finansierad. Det kan alltså röra sig om små bidrag, som även sker periodvis.
”Skulle det gå lång tid utan någon ytterligare offentlig finansiering bör inte verksamheten anses vara offentligt finansierad längre och det förstärkta skyddet bör upphöra”, står det i regeringens proposition.
– Det kan förvirra de anställda, som får svårt att veta om de omfattas av skyddet. Dessutom gäller lagen bara de specifika delar av ett företag som ägnar sig åt skola, vård eller omsorg. I ett stort bolag med många olika verksamhetsdelar kan det vara en svår gränsdragning att göra för de anställda, som väcker osäkerhet, säger Nils Funcke.
Måste sprida kunskapen
Carita Fallström, förbundsjurist på Vårdförbundet anser att lagen är bra. Men hon önskar att lagens tillämpningsområde på sikt ska utvidgas till andra verksamheter som är offentligt finansierade, inte bara vård, skola och omsorg.
Frågan är om den nya lagen kan sätta igång en förändring av kulturen på privata bolag inom välfärdsområdet, där lojalitet mot arbetsgivaren ofta gått före allmänhetens behov av insyn.
– Det bör bli skillnad, men mycket handlar nu om att sprida kunskapen om det nya regelverket och det skydd man får inom berörda verksamheter, säger Carita Fallström.
”Lagskydd bättre än avtal”
Redan i dag har en del privata bolag inom exempelvis vårdsektorn bestämmelser om meddelarskydd genom kollektivavtal. Sådana överenskommelser blir överflödiga i och med den nya lagen.
– Ett lagreglerat skydd är alltid bättre eftersom ett avtal kan sägas upp. Och om det uppstår en tvist om avtalet är det inte säkert vilket skydd en enskild anställd har, säger Carita Fallström.
Viktigare än företagshemligheter
Planerna på ett förstärkt meddelarskydd har utretts länge, såväl av nuvarande regering som av Alliansregeringen. Den utdragna processen har delvis att göra med att lagen bitvis är komplicerad och kommer i konflikt med andra bestämmelser.
Kritiker till lagförslaget, däribland Svenskt näringsliv, menar att ett förstärkt meddelarskydd inom privat vård, skola och omsorg ökar risken för att företagshemligheter kommer på drift. Men politikerna visar nu att behovet av allmänhetens insyn anses vara viktigare. De nya bestämmelserna övertrumfar lagen om företagshemligheter.